"Upplupet anskaffningsvärde"?

[Snärtan]

Hej!

Jag är ny här på forumet. Arbetar idag som ekonomiassistent ska snart börha på ett vikariat som redovisningsekonom åt ett finansiellt företag. Innan jag börjar har jag försökt bekanta mig med årsredovisningar etc för att vara bättre förberedd. Jag skulle behöva hjälp med att förstå begreppet "upplupet anskaffningsvärde".

Jag har försökt hitta en definition av begreppet men jag förstår inte riktigt de förklaringar jag har hittat... Kan någon vänlig själ ge en bra och lättförstådd förklaring av begreppet (gärna med ett exempel) så blir jag evigt tacksam!

[TimFaste]

Känner inte igen uttrycket. Var någonstans i en årsredovisning hittar du det?

För mig hörs det förvirrande eftersom begreppet upplupet i allmänhet förekommer i samband med periodisering av kostnader och intäkter.

Anskaffningsvärde å andra sidan hittar man i förbindelse med olika tillgångar.

Men det är klart, det skulle ju kunna handla om pågående investeringar där man kan göra en bedömning av nedlagda kostnader som inte funnits fakturerade vid bokslutstillfället.

Nyfiken på mer info ...

[Fredrik Stigsson]

Hej,

jag skall försöka att förklara upplupet anskaffningsvärde. Vi tänker oss att ett aktiebolag köper en nollkupongsobligation med ett nominellt värde om 1 MSEK och en löptid om 5 år när marknadsräntan är 10 % (effektivräntan). Aktiebolaget får betala 620 921 SEK (1 000 000/1,1^5) för nollkupongsobligationen och det här utgör anskaffningsvärdet när nollkupongsobligationen anskaffas. Nollkupongsobligationen kommer att öka i värde med 10 % per år (effektivräntan) enligt effektivräntemetoden eftersom det nominella värdet har diskonterats med 10 %.

När det har gått ett år är nollkupongsobligationen värd 683 013 SEK (620 921*1,1) och detta värde utgör det upplupna anskaffningsvärdet för nollkupongsobligationen efter ett år. Om en nollkupongsobligation skall värderas till upplupet anskaffningsvärde så sker det en uppskrivning varje år och uppskrivningen utgör då en intäkt. Om nollkupongsobligationen värderas till anskaffningsvärde så kommer hela vinsten att redovisas först när nollkupongsobligationen löses in eller säljs och en värdering till upplupet anskaffningsvärde innebär i stället att resultatet fördelas jämt över hela löptiden.

Det upplupna anskaffningsvärdet är 751 314 SEK (683013*1,1) efter två år, 826 446 SEK (751314*1,1) efter tre år, 909 090 SEK (826446*1,1) efter fyra år och 1 000 000 SEK (909090*1,1) efter fem år.

I redovisningsrekommendationer kan det stå att värdering skall ske till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden och det är effektivräntemetoden som har använts i det ovanstående exemplet. En värdering till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden innebär inte en värdering till marknadsvärde utan marknadsvärdet kan skilja sig från det upplupna anskaffningsvärdet fram till och med lösendagen, på lösendagen är marknadsvärdet lika med det upplupna anskaffningsvärdet enligt effektivräntemetoden.

En kundfordran värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden och skulle rent teoretiskt värderas till det diskonterade nuvärdet av den framtida inbetalningen men värderas normalt till värdet av den framtida inbetalningen då kredittiden är kort.

Läs mer om upplupet anskaffningsvärde här

[TimFaste]

Aha! Så fiffigt! Alltid lär man sig något nytt! 

[Snärtan]

Hej,

jag skall försöka att förklara upplupet anskaffningsvärde. Vi tänker oss att ett aktiebolag köper en nollkupongsobligation med ett nominellt värde om 1 MSEK och en löptid om 5 år när marknadsräntan är 10 % (effektivräntan). Aktiebolaget får betala 620 921 SEK (1 000 000/1,1^5) för nollkupongsobligationen och det här utgör anskaffningsvärdet när nollkupongsobligationen anskaffas. Nollkupongsobligationen kommer att öka i värde med 10 % per år (effektivräntan) enligt effektivräntemetoden eftersom det nominella värdet har diskonterats med 10 %.

När det har gått ett år är nollkupongsobligationen värd 683 013 SEK (620 921*1,1) och detta värde utgör det upplupna anskaffningsvärdet för nollkupongsobligationen efter ett år. Om en nollkupongsobligation skall värderas till upplupet anskaffningsvärde så sker det en uppskrivning varje år och uppskrivningen utgör då en intäkt. Om nollkupongsobligationen värderas till anskaffningsvärde så kommer hela vinsten att redovisas först när nollkupongsobligationen löses in eller säljs och en värdering till upplupet anskaffningsvärde innebär i stället att resultatet fördelas jämt över hela löptiden.

Det upplupna anskaffningsvärdet är 751 314 SEK (683013*1,1) efter två år, 826 446 SEK (751314*1,1) efter tre år, 909 090 SEK (826446*1,1) efter fyra år och 1 000 000 SEK (909090*1,1) efter fem år.

I redovisningsrekommendationer kan det stå att värdering skall ske till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden och det är effektivräntemetoden som har använts i det ovanstående exemplet. En värdering till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden innebär inte en värdering till marknadsvärde utan marknadsvärdet kan skilja sig från det upplupna anskaffningsvärdet fram till och med lösendagen, på lösendagen är marknadsvärdet lika med det upplupna anskaffningsvärdet enligt effektivräntemetoden.

En kundfordran värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden och skulle rent teoretiskt värderas till det diskonterade nuvärdet av den framtida inbetalningen men värderas normalt till värdet av den framtida inbetalningen då kredittiden är kort.

Läs mer om upplupet anskaffningsvärde här

Ok, jag tror att jag hajar hur det fungerar. Tusen tack för hjälpen!