Ett forum om bokföring

Det kruxiga med 2510 är att det ofta ingår en massa olika poster i saldot. Kolla i specen för konto 2510 i bokslutet 2009 - förhoppningsvis är skatteskulden tax 2010 där uträknad till 164 306 kr. Då debiterar du helt enkelt 2510 med det beloppet och krediterar 1630. Det som sedan blir kvar på 2510 bör tillhöra tax 2011 och framåt.

Om du har årsmoms kan momsskulden/fordringen för tax 2010 ligga på 1650/2650 och den ingår i den slutliga skatten. Du får pussla lite här.

Om det inte stämmer överens innebär det att det som deklarerades diffar från vad man räknade fram i bokslutet 2009. Då får du bokföra diffen mot 8910 Skattekostnad, helt enkelt.

Hallå Nubbe!

Ser klockrent ut. Utom det att det faktiskt bör vara 1249 och inte 1240. Idén är att man lägger anskaffningsvärdet och den ackumulerade avskrivningen på olika konton. Det är praktiskt dels för att kunna stämma av avskrivningarna och dels för att anskaffningsvärde och avskrivningar ska redovisas åtskilda i årsredovisningen.

Den mer noggranna varianten är att den del av skulden som kommer att betalas av inom ett år ligger på 2840 och resten på 2350. Om inte annat ska det redovisas så i årsredovisningen och bokslutet, så det är lika bra att dela upp det så från början. Enklast är att istället för att lägga 102 000 i kredit på 2840 vid köpet, lägger du 85 000 kr (5/6 av 102 000 kr) i kredit på 2350 och 17 000 kr i kredit på 2840. Om nu avbetalningsplanen är på 6 år, alltså. När du amorterar 1300 kr debiterar du 2350 under de fem första åren, dvs det ligger konstant ett års avbetalningar på 2840. När det är slut på 2350 börjar du amortera från 2840 istället under år sex.

Så brukar i alla fall jag lösa det, men det finns säkert fler varianter.

/Micke

PS. Det finns även möjlighet att göra överavskrivningar de första åren, men det är bara om du absolut vill få ned resultatet. Annars är det lite överkurs.

Första frågan: är det en avbetalningsplan eller en leasingplan? Om det är avbetalning är det samma sak som att du köper bilen, men du lånar en del av köpesumman av bilförsäljaren (eller ett finansföretag). Om det är leasing kan man kalla det en slags hyra, där man får dra halva momsen på hyran (fast det får ju tyvärr inte ni göra, om ni är momsbefriade). Men bilen är aldrig din utan tillhör bilföretaget. I slutet av leasingperioden får du ofta möjlighet att köpa loss bilen till ett "slutvärde".

Finns lite varianter på detta, med "finansiell leasing", "operationell leasing" mm.

Om det är avbetalning, debiterar du t ex 1240 med 125 tkr när du köper bilen, krediterar bank med 23 tkr och krediterar 102 tkr på ett skuldkonto, t ex 2840. Egentligen ska den del som ska betalas inom 1 år ligga på ett 28-konto och resten på ett 23-konto, om man ska vara noga. Varje gång du sedan gör en avbetalning, lägger du själva amorteringen i debet på skuldkontot (23-kontot tills det är tomt, sedan 28-kontot) och räntan i debet på 8400. Så håller du på tills bilen är avbetalad. I varje bokslut skriver du dessutom av en femtedel av bilen, dvs krediterar 1249 och debiterar 7834 med 25 tkr. Du kan såklart även skriva av den månadsvis, om du föredrar.

Om det är leasing blir det annorlunda. Av de 23 000 kr läggs en sjättedel (3833 kr) i debet på 5615 och resten i debet på ett 17-konto, t ex 1790. Anledningen är att den första förhöjda leasingavgiften ska periodiseras ut över leasingtiden. I varje kommande bokslut flyttar du sedan 3833 kr från 17-kontot till 5615. Dessutom, vid varje leasingavgift på 1500 kr, krediteras såklart bank med 1500 kr medan 5615 debiteras.

Lite knepigt, det där med avbetalningsköp och leasing.

/Micke

Japp!

Det är helt korrekt. Texten innebär att enligt EU-reglerna behöver de inte betala moms till dig på sin kostnad, eftersom de själva är momsregistrerade. De kommer att betala omvänd moms till Irländska Skattemyndigheten istället.

Lite kuriosa: Bakgrunden till reglerna är att det skulle vara ohållbart att alla köpare skulle kräva tillbaka ingående moms från varje lands respektive Skattemyndighet. Istället säger man att momsreggade köpare kan lösa momsen med sin egen Skattemyndighet istället. Säljaren behöver därför inte bry sig om att momsa utan meddelar bara i momsdeklarationen att man har haft momsfri omsättning till näringsidkare inom EU (kod 39) samt gör en periodisk sammanställning på det.

Antar att det är s k självfakturering, dvs att din "kund" skickar dig pengar på eget bevåg, utan att du fakturerar. Antar också att de inte lägger på moms, eftersom de själva är momsregistrerade. Det blir alltså på samma sätt som om du hade skickat en faktura till dem, satt ut deras VAT-nr på fakturan och därför inte lagt på moms.

Så det blir:
1920 Debet hela beloppet
3049 Kredit hela beloppet

Du måste också se till att 3049 har momskod 39, dvs försäljning tjänster till näringsidkare i annat EU-land. Alternativt välja ett annat intäktskonto med den momskoden. Annars blir momsrapporten fel.

Slutligen innebär detta att du måste skicka in en periodisk sammanställning (normalt sett kvartalsvis, så länge du inte säljer varor också). Där behöver du kundens VAT-nr, så se till att du har det.

Om det jag antagit stämmer, blir det alltså ingen svensk moms och inget att betala till SKV.

/Micke

Eftersom beloppen är lägre än maxbeloppen bokför du exakt vad som står på kvittot, dvs 68 kr på 2640 och resten på 6071.

Hade det varit högre än maxbeloppen, skulle du för varje person ha bokfört 90 kr på 6071, 22,50 kr på 2640 och resten på 6072.

/Micke

Varför ska du kopiera fakturorna? För att sätta in kopian när du betalar? Håller med, låter som ett recept för dubbelbetalningar.

Det allra bästa vid faktureringsmetoden är att använda en reskontra, dvs en sidofunktion som håller reda på alla fakturor och betalningar och som automatiskt bokför dem. Alla bokföringsprogram över den absoluta basicnivån har detta. Med en reskontra syns det i programmet vilken faktura som betalades när. Jag brukar inte använda något som helst underlag vid levbet, såvida det inte finns ett explicit utbetunderlag. Gå efter kontoutdraget bara.

Hur håller man reda på vilka som är betalda då? Själv lägger jag alltid in dem i internetbanken och markerar dem med Bet. Sen bokför jag månadsvis. Vill man bokföra oftare än så kan man ju använda reskontran som sin "betalningslista".

micke

Skattedeklarationen är den du skickar in varje månad eller kvartal. Den innehåller momsdeklarationen och (om du har anställda) uppbördsdeklarationen. Och du brukar väl betala in i samband med detta, så det blir ju i samband med inbetalningen också.

Du tömmer konto 2650 lämpligen i samband med skattedeklarationen (och för då över beloppet till 1630). Såvida du inte har enskild firma, då du istället för över mot eget kapital, t ex 2012.

"30-regeln" behöver du inte använda. Den anger hur snabbt du *får* skriva av inventarier skattemässigt, men den är inget tvång.

Lite osäker sådär på rak arm, men jag tror inte AB:t övertar avskrivningsplanen från HB:t, utan du ska nog göra en ny bedömning vid överlåtelsen. Enkelt uttryckt ska den skrivas av över den ekonomiska livslängden, dvs så länge den har ett värde. I praktiken brukar man (jag) skriva av direkt om livslängden är max tre år (eller kostar mindre än ett halvt basbelopp) och skriva av över fem år om livslängden är över tre år.

/Micke

2893 brukar man använda när ägaren själv lånar in pengar.

/Micke

Det blir alternativ a) i så fall. Då blir de 2500 kr typ motsvarande bruttolön, om man uttrycker det så.

/Micke

Hej!

Vi får skilja på ditt inköp och hur du har betalat det. Och ja, räntan och momsen är två helt skilda saker.

Om vi säger att du köpte maskinen för 100 tkr inkl moms och att hela köpet gjordes på avbetalning. Du bokför 80 tkr i debet som inventarier (såvida den inte ska kostnadsföras direkt av nån anledning) och 20 tkr i debet som ingående moms. Den ingående momsen hamnar i momsdeklarationen för den månad då du bokför den (vilken månad beror på om du har fakturerings- eller kontantmetoden). I kredit lägger du hela köpesumman på 100 tkr på t ex 2890 Övriga kortfristiga skulder, alternativt något annat skuldkonto som verkar passa bra för ett avbetalningsköp.

Varje gång du sedan får en låneavi, debiterar du 2890 med amorteringsbeloppet och debiterar 8400 Räntekostnader med räntebeloppet. Kreditkonto 2440 eller betalningskonto, beroende på metod.

Detalj: Om avbetalningen sker över mer än ett år ska egentligen den del av skulden som inte kommer att amorteras inom ett år ligga på ett konto för långfristiga skulder, t ex 2390. Detta kan man dock fixa i bokslutet, om man är lite lat.


/Micke

Vad 200 tkr netto motsvarar i kostnad för företaget kan du räkna ut genom att:
1. Lägga tillbaka skatten (dividera med 0,7 om skatten är 30%)
2. Lägga till arbetsgivaravgifter (multiplicera med 1,3142).

Med dessa siffror blir kostnaden för AB:t 375 486 kr, dvs nästan dubbla nettobeloppet. Kruxet är att skatten inte är 30%. Håller du dig under brytpunkten kommer den att vara lägre, tack vare grundavdrag, jobbskatteavdrag mm. Och ju längre över brytpunkten du kommer desto högre blir snittskattesatsen.

Håller med Tim, orkar heller aldrig räkna på det där. Jag kör miljöbil och får då 20% rabatt på förmånsvärdet, så jag har liksom utgått ifrån att jag tjänar på att ha den i företaget. Men själva kalkylen är rätt komplex och påverkas bl a av årlig körsträcka, om du leasar eller köper, underhållskostnader, vad du säljer den för i slutändan, mm.

/Micke