Ett forum om bokföring

Upplupna arbetsgivaravgifter, Fora, löneskatter
Upplupna semesterlöner
Om lönerna betalas ut i efterskott (exempel: arbetad tid i september betalas ut i oktober) så blir det upplupna lönekostnader med tillhörande arbetsgivaravgifter, löneskatter, semesterskuld.
Varulager?
Förutbetalda hyror?
Finns det stora ränteinkomster och ränteutgifter?

Ifall du kan gå tillbaka till tidigare årsbokslut med specifikationer så kan det ge vägledning angående periodbokslutet.

Sedan får du naturligtvis titta på var du vill lägga beloppsgränsen.

I Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1, Årsredovisning i mindre aktiebolag finns en generell periodiseringsregel. Denna innebär att man inte behöver periodisera inkomster och utgifter som var för sig är lägre än 5 000 kr.

Lite att fundera över i vart fall 

Många hälsningar

/tim

Noterar att det fram tills nu inte har funnits något enda inslag om ekonomistyrning. Beror det på att det är ointressant?   Eller har vi så fullt upp med annat?   Är det kanske så att det råder osäkerhet om vad det får handla om?  

Tänkte att vi kunde börja fundera kring vad som ryms inom det ämnet. Har någon några synpunkter?

Många hälsningar!

/tim

You've got it! 

En annan sak att tänka på är momsen (ursäkta - det är lite "off topic"). Om ni så väljer behöver ni inte redovisa momsen på förskott förrän ni antingen fått betalt eller att tjänsten är levererad (vilket som nu kommer först)!

Det är på samma sätt med ingående moms på förskott. Den FÅR INTE dras förrän i den månad den är betald eller eller i den månad tjänsten är helt levererad (också här vilket som nu kommer först).

/tim

OK! Då säger vi så här. Vi tar en mer manuell väg.

Månad 9 t.ex. (eller närhelst ni nu väljer) så har ni ett ledningsmöte. I ett Excelark har ni lagt in projekten. Där finns en kolumn för fakturerat förskott. Kolumner för nedlagd tid och utgifter som hör till projekten totalt eller per projekt. Tid x lön inkl sociala kostn x omkostnadspåslag.

Då får ni ett netto som är lika med erhållna förskott minus nedlagda kostnader. Ni ser också hur projekten går ihop. Då bör ni också kunna se om mer än bolagets halva aktiekapital är förbrukat.

CiteraOm man ska bokföra "korrekt" antar jag att fakturorna ska konteras som "förskott från kund": 2420.
Men gör vi på detta vis kommer vår balansräkning se helt tokig ut och inte dröja länge förrän en kontrollbalans behöver göras.

Ni kan alltså välja att bokföra helt korrekt enligt ovanstående modell och samtidigt låta er interna kontroll avgöra om en särskild balansräkning (s.k. kontrollbalansräkning) behöver upprättas eller inte.

/tim

Vi säger att ni väljer att tillämpa förenklingsreglerna för Aktiebolag - s.k. "K1-reglerna" (BFNAR 2008:1). Jag har också uppfattat det som att det är ett tjänsteuppdrag - alltså inte entreprenad som avser produktion av ett eller flera objekt!

Om man tillämpar huvudregeln enligt BFNAR 2008:1 punkt 6.15 - 6.20 så kan man lite förenklat säga att man löpande håller reda på varje projekts färdigställandegrad. Nettoomsättningen som ska hamna i resultaträkningen i bokslutet baseras på färdigställandegraden. Nu kommer era projekt om jag förstått det rätt att vara 100 % färdiga i bokslutet så det är alltså inget problem.

Upparbetade utgifter utgör då i princip en fordran som möter skulden. För att ha koll på det krävs en fungerande projektredovisning.

Jag väljer att citera några tankar från följande länk:http://www.heinestams.se/scripts/f2multi.php?u_id=52&artikel_id=302&PHPSESSID=d3536dae9332e35d0eb49c60ca56a681

CiteraNågra vanliga missförstånd rörande kapitalbrist


Det är normalt inte möjligt att utläsa ur bolagets bokföring, års- eller periodbokslut om eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så att skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning föreligger. Anledningen till detta är att det egna kapital som avses är det som framkommer när de särskilda värderingsregler som anges i ABL 25:14 tillämpas

Av ovan framgår då att en uppgift i ett aktiebolags förvaltningsberättelse med lydelsen "Som framgår av balansräkningen har bolaget förbrukat mer än halva aktiekapitalet och skyldighet föreligger därför att upprätta en kontrollbalansräkning" inte är lämplig. Däremot är givetvis det bokförda egna kapitalet en viktig indikation för styrelsen när det gäller att överväga om kapitalbrist kan befaras eller ej

Ett bolag som är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning eller att gå i likvidation behöver inte alls vara "konkursmässigt" eller på obestånd. Obestånd och konkurs handlar uteslutande om bolagets betalningsförmåga vilken kan vara god även om mer än halva det registrerade aktiekapitalet gått förlorat. Detta kan bero på en större andel skulder som inte ska amorteras eller återbetalas inom de närmsta åren (t.ex. en utnyttjad checkräkningskredit)

Så er viktigaste upgift är att hålla koll på projekten. Hur stor del av bolagets utgifter hör samman med de projekt som förskottsfakturerats? Ifall ert affärssystem kan hantera projektredovisning så bör ni kunna tillämpa principerna från huvudregeln enligt K1-reglerna. I så fall skall kostnaden bedömas utifrån färdigställandegraden! Med hjälp av en sådan uppföljning bör styrelsen kunna bedöma huruvida det egna kapitalet förbrukats till mer än hälften - oavsett hur balansräkningen ser ut. Om ni dessutom kan hantera projekten så att balansräkningen återspeglar projektens färdigställandegrad så är det ännu bättre!

/tim

Jag borde ha ställt några frågor till:

Är det uppdrag på löpande räkning (alltså debitering per nedlagd timme och gjorda utlägg)?
Är det provisionsbaserade uppdrag?
Om det inte är någon av ovanstående typer så blir det s.k. uppdrag till fast pris.

Det finns en annan modell också, men den verkar inte vara tillämplig eftersom arbetet tydligen är fokuserat på denna sista månad under räkenskapsåret ("Uppdrag med ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod").

/tim

Ett litet klargörande:

Citera... en tjänst som ska utföres under loppet av en månad i slutet av räkenskapsåret ...

Lägger ni ner kostnader löpande under året fram till och med "leveransmånaden" eller inträffar alla utgifterna under denna sista månad?

/tim

Först momsen. Om man som importör är registrerad för moms - har fått ett VAT-nummer - så kan säljaren underlåta att ta ut mervärdeskatt i sitt land under förutsättning att köparens VAT-nummer finns angivet på fakturan och att en hänvisningstext till aktuellt undantag i momslagstiftningen finns.
Köparen har då två frågor att ställa sig. 1) Är det en momspliktig vara? I så fall ska jag redovisa utgående moms! 2) Har mitt företag avdragsrätt för denna moms? I så fall redovisar jag samma belopp som ingående moms!

Övriga skatter och avgifter. När det gäller övriga skatter och avgifter gällande import av nya bilar så har jag 0 koll! Har du själv kontaktat Tullverket eller Transportstyrelsen? Jag tror inte att Skatteverket har ansvar för mer än momsen.

http://www.tullverket.se/
http://www.transportstyrelsen.se/

Lycka till!

/tim

Programmet verkar fiffigt. Notera att utvecklarna valt att begränsa programmet till de s.k. K1-reglerna - alltså enskilda näringsidkare som tillämpar bokslutsmetoden när det gäller momsen (kunde dock vid en hastig titt inte se hur man fick in bokslutsmomsen) och förenklingsreglerna i inkomstdeklarationen.
Observera att kommentarerna kring kassan kan vara lite missvisande. Att använda termen "kassa" för allt, även bank- och plusgirokonton är förvillande.
"Det är på inget sätt förbjudet med minus i kassans olika konton". Om man med det menar bank- och plusgiro så är det ju sant, men har någon av er haft en plånbok med minus 1000 kronor? Går det? Nej, och det brukar inte skattmyndigheten heller tro! Däremot tror man vid en skatterevision ofta att det handlar om svarta inkomster som hamnat i fel låda  - och vips! så blir det upptaxering, skattetillägg och misstanke om bokföringsbrott! Vaddå bokföringsbrott?!? Jo, alla kontanta transaktioner skall bokföras senast påföljande arbetsdag!
Många hälsningar!
/tim

Alternativ 2 och 3 är lika "dyra". Räkningen ska ju betalas med beskattade pengar i båda fallen. När man enligt alternativ 3 betalar räkningen så gör man det med pengar som redan har kostat skatt och arbetsgivaravgifter.

När du använder uttrycket närstående så undrar jag - menar du en närstående eller en grupp av närstående. Anledningen till min fundering är att om det är en grupp personer så hjälper det inte att person A har 150 000 kr att fordra på bolaget ifall person B är skyldig 10 000 kr. Den skuld som person B i det fallet har strider mot låneförbudet!

/tim

Jag väljer att besvara din fråga utifrån hur du bör göra vid bokslutet. Vad du gör löpande under året blir ju mer en fråga om dina rutiner, vad du vill få ut av redovisningen etc. Nåväl! Mitt svar gäller bokslutet!

Ifall du är en enskild näringsidkare som väljer att upprätta förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2006:1 (s.k. K1) så kan du värdera ditt varulager enligt följande princip: "...det pris som anges på den senast mottagna fakturan ... om fakturabeloppet motsvarar ett normalpris ... I detaljhandelsföretag och handelsföretag får anskaffningsvärdet också beräknas som försäljningspris (exkl. merv.-skatt) med avdrag för pålägg". (Se BFNAR 2006:1 pkt 6.49 - 6.52).

I alla andra fall gäller den s.k. "lägsta värdets princip". Det betyder det lägsta värdet när man jämför anskaffningsvärdet med nettoförsäljningsvärdet (=försäljningsvärdet med avdrag för beräknad försäljningskostnad). Reglerna framgår av Årsredovisningslagen 4 kap. 9 och 11 §.

Vad händer om du har kvar 5 st 1000-kronors grunkor? Reglerna säger att man kan värdera enligt först-in-först-ut-principen. Då får dessa grunkor det lägre priset och övriga av samma slag får det högre priset. Tanken med det är att du inte ska redovisa en vinst bara för att grejorna ligger i lager! Du har ju inte tjänat någonting förrän du säljer grejorna! Man kan också använda vägda genomsnittspriser, men det leder nog till mer räknearbete och samma varulagervärde.

Ett litet tips. Ifall du tänker bokföra varulagerförändringarna löpande så kan du kolla i ditt faktureringsprogram om det går att lägga in anskaffningsvärdet på artiklarna och få ut det i bokföringsunderlaget. Eller om du väljer ett system där du också har lagerhantering. Om det är ett bra program så bör det hålla reda på varulagervärdet enligt den s.k. först-in-först-ut-principen åt dig.

Många hälsningar och lycka till!

/tim

Hej!

Du kan tänka så här: Fakturan är endast bärare av information om att viss vara levererats eller att viss tjänst utförts samt hur mycket som ska betalas. Den avgörande frågan är alltid - vad har vi kommit överens om? Vad är avtalat?

CiteraKan dem komma undan att betala fakturan, bara för det lilla felet?

Misstaget du gjorde när du fakturerade kan alltså i sig inte ta bort skyldigheten att betala förfallen skuld. Ifall de skulle krångla med betalningen av det skälet - eller senarelägga betalningen - så betyder det bara att du har en dålig kund!

Du kan behöva fundera över två saker:

• Kanske kan faktureringsprogrammet behöva bytas ut - ett sådant fel får inte  hända
• Om kunden är problematisk - beror det på bekymmer i den egna processen eller är det fel kund

Lycka till! Och många hälsningar!
/tim