Ett forum om bokföring

Hej!
Om vi utgår ifrån BAS-kontoplanen så skulle nog konto "3980 Erhållna offentliga stöd" passa bra.
Lycka till!

Eftersom ni bildat en ny juridisk person, den nya föreningen, och denna förening tar över de två tidigare föreningarna så tycker i vart fall jag att det är mest logiskt att behandla det som s.k. inkråmsöverlåtelse. Jag tolkar det som att själva sammanslagningen sker i Förening C - A och B finns som separata föreningar med var sin balansräkning.
Mitt förslag är:
Upprätta ett dokument för A för sig och B för sig där vardera förenings balansräkning specificeras.
A:s specifikation bokförs i A som avyttring som bokförs direkt mot balanskontona (inte över resultaträkningen) - alla balanskonton blir därmed nollställda - och i C bokför man på motsvarande sätt. Undantaget kan vara anläggningstillgångar där man inte tar med ackumulerade avskrivningar utan i stället upprättar nya nettovärden för varje inventarie.
Gör på samma sätt när det gäller B.
Jag förutsätter att ni följt respektive förenings stadgar när det gäller upplösning av föreningarna och att det också finns beslut om hur skillnaden mellan tillgångar och skulder ska hanteras vid övergången till den nya föreningen (C). Det bör ju bli eget kapital såvida det inte beslutats att medlemmarna ska få utdelning.
Sedan måste ni kolla i stadgarna hur ni ska hantera likvidationen av föreningarna A och B.

Konton som hör till det egna kapitalet (aktiekapital, balanserade resultat, årets resultat, aktieägartillskott m.fl. konton) är inte skuld utifrån din fråga. Att eget kapital står på skuldsidan beror på att man ser det som en skuld till ägarna. Inget annat! Tänk så här!
TILLGÅNGAR ./. SKULDER TILL EXTERNA (leverantörer, myndigheter, personal m.m.) = EGET KAPITAL
För att frågan om kontrollbalansräkning ska uppstå skall EGET KAPITAL < AKTIEKAPITAL
Bokföringen och balansrapporterna är ett viktiga redskap för ledningen att kunna bedöma huruvida en obeståndssituation har uppstått - men balansrapporten behöver inte representera hela SANNINGEN! Företagsledningen känner kanske till att det finns övervärden i fastigheter, större varulager, upparbetade pågående arbeten eller andra värden som inte finns redovisade i den löpande bokföringen.
Å andra sidan kanske man vet om att det finns ett avtal om leverans av varor och tjänster där man räknat bort sig! Det blir en brakförlust! Då måste man väga in den förlusten och ta hänsyn till den redan nu! Balansrapporten ser kanske bra ut, men verkligheten är så dålig att man måste upprätta en kontrollbalansräkning!
När man verkligen upprättar en kontrollbalansräkning så måste man ta hänsyn till skatteskuld på alla obeskattade vinster - återstoden är eget kapital. En kontrollbalansräkning måste granskas av revisorn så om man är orolig kan det vara bra att ta en diskussion med denne eller en redovisningskonsult man samarbetar med.

Avsättning (ökning) av avskrivning över plan:
2150 Ack överavskrivning - kredit
8850 Förändr av överavskrivning - debet

Upplösning (minskning) av avskrivning över plan:
Omvänt!

Det finns möjligheter att använda underkonto i stället om man så önskar. De är då upplagda enligt följande:

xx51 Immateriella anläggningstillgångar
xx52 Byggnader och markanläggningar
xx53 Maskiner och inventarier

I ditt exempel skulle det då varit 2153 och 8853 som använts.

I deklarationsprogram och bokslutsprogram finns funktioner för att beräkna möjlig avsättning till avskrivning över plan.

Det är inget fel! Beroende av vad som har hänt under året, storleken på avskrivningar över plan och huruvida huvudregeln eller kompletteringsregeln slår in så kan man behöva lösa upp avskrivning över plan. Det är inte ovanligt om man tidigare utnyttjat avsättningsmöjligheterna maximalt.

Om t.ex. föregående års anläggningsreserv i ditt fall var 82 000 och det nu får vara högst 62 000 så måste du lösa upp reserven med 20 000 vilket ökar vinsten före skatt.

Många hälsningar! 

Njae, jag har inte tänkt göra uppgiften åt dig, men kan ge dig lite tips att jobba ifrån.

Enligt huvudregeln är det lägsta skattemässiga värdet 70 % av nedanstående:
+ Ingående balans (= i det här fallet IB på 1220 och 1229 [Ack anskaffn ./. ack avskrivn] ./. IB på 2150)
+ Lägg till årets anskaffningar
- Dra ifrån årets försäljningar (erhållna inkomster)

Kolla nu alternativregeln; här jobbar du med läget per bokslutsdatum och får fram ett lägsta värde som i princip bygger på 20 % avskrivning per helår på kvarvarande inventarier.

Det lägsta av dessa båda värden kan du använda som minimivärde när du jämför med bokföringen. Du måste alltså med utgångspunkt från avskrivningstiderna för respektive års anskaffning fastställa utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan per 31/12 2008. Jämför det nu framräknade nettot av 1220 och 1229 med ditt minimivärde. Då får du fram hur stor avskrivningen över plan kan vara.

Om jag inte förstår uppgiften fel så tycker jag att det ser ut som om man har lagt in en slamkrypare när det gäller anskaffningarna 2008. Eller vad tycker du?

/tim

Ditt sätt att bokföra leverantörsskulder är helt korrekt. Ett steg framåt jämfört med tidigare rutin!

En annan sak angående skattekonto - så länge det rör sig om juridiska personer som har eget skattekonto; det inbegriper också ideella föreningar - som jag tror tidigare har kommenterats av bl.a. Bokfoering är följande.

När pengar betalas till skattekontot - blanda inte ihop det med vad det är för avgifter och skatter som ska täckas upp. Bokför transaktionerna på skattekontot som om det vore ett bankkonto! Exempel:

Pengar till skattekontot:
1920/1930/1940/2330 Likvidkonto - kredit
1630 Skattekonto - debet

Omvänt när pengar betalas ut från skattekontot.

När avgifter drabbar skattekontot (den 12:e eller 17:e i aktuell månad)

Preliminära skatter
1630 Skattekonto - kredit
2510/2518 Bolagsskatt - debet

Personalskatter
1630 Skattekonto - kredit
2710 Personalskatter - debet

Arbetsgivaravgifter/löneskatter
1630 Skattekonto - kredit
2730/2731/2732 Arbetsgivaravgifter - debet

Mervärdeskatt
1630 Skattekonto - kredit
2650 Mervärdeskatteskuld - debet

På samma sätt bokför man då kostnads- eller intäktsräntor på skattekontot och respektive räntekonto.

Skattekontot stäms av som vilket bankkonto som helst vid månadsskiften.

För löneskatt:

Vid löneutbetalning
7531 Löneskatt - debet
2730 Sociala avg - kredit (om man vill kan man skilja mellan arbetsgivaravgift på konto 2731 och löneskatt på konto 2732; ser dock inten mening med den uppdelningen)

När löneskatten drabbar skattekontot
2730 Sociala avg - debet
1630 Skattekonto kredit

Pengar betalas till skattekontot
1940 Bank - kredit
1630 Skattekonto debet

Vid bokslutet ska du enligt det här upplägget inte behöva bokföra någon ytterligare transaktion som avser utbetalda löner. Eventuella justeringar om skulden avseende utbetalda löner är fel bokförs mellan konto 7530/2730.

Kolla tankarna med Vismas support. Eller det finns kanske någon på forumet som är bra på hur registervård, styrkoder för moms m.m. fungerar?

Om du kollar med Visma - dela gärna med dig av informationen på forumet 

Tänk då på följande:
Om konto 3041 är kopplat till moms så kan du behöva göra en omvänd bokning utanför affärsredovisningen. T.ex.:
9981 Debet netto
9982 Kredit netto

Beloppen på konto 3041 och 9981 "möter" då varandra och omsättningen slutar på 0! 

Är 3041 inte kopplat till momsredovisningen så fungerar det utan den extra omvägen!

När jobbet är slutfört så flyttas beloppet från 2420 till ett försäljningskonto som inte generera information till momssystemet. Exempel:

2420 Debet netto
3019 Kredit netto "Avräkning förskott"

Enligt BAS 2009 är val av kontonummer och indelning ganska fritt så du bestämmer själv hur du vill peta in försäljningen när leveransen är klar.

Och så frågan om moms rapporten. Jag kan inte Vismas system så någon annan får väl rätta mig om jag har fel. Momsrapportens fält 05 "Momspliktigförsäljning ..." hämta i många system informationen från ett försäljningskonto som har någon momskod. Konto 2420 kan rimligen inte bära en sådan kod eftersom det är ett skuldkonto.

I vissa system kan man bokföra på konton som ligger utanför affärsredovisningen. Vid betalningen skulle man kunna använda två sådana konton enligt följande metod (val av kontonummer är upp till dig; bara de ligger i antingen klass 0 eller klass 9).

9981 Kredit netto (kontot definierat som momskonto full moms; kontot skulle kunna heta "Momsunderlag förskott")
9982 Debet netto (kontot har ingen sådan märkning; behövs bara för att debet och kredit utanför affärsredovisningen ska sluta på 0!;"Motkonto momsunderlag")

Usch jag ser att jag inte kollat din kontering tillräckligt mycket! 

Faktureringen:
1510 Debet brutto
2420 Kredit netto
2618 Kredit moms

Betalningen:
1510 Kredit brutto
1930 Debet brutto (eller vilket konto som nu används för bank-/plusgiro)
2618 Debet moms
2611 Kredit moms

F-låt så mycket!!! 

/tim

Det ser rätt ut.

Hur tar du fram momsredovisningen? Med hjälp av bokföringsprogrammets rapport?