Ett forum om bokföring

Ett förtydligande:

Enligt semesterlagen är alltså intjänande året den 1 april t.o.m. den 31 mars.

Skulden i ett bokslut beräknas dock per bokslutsdatum.

Nämnaren i bråket "Semesterberättigande dagar" x 25 / "Kalenderdagar" är normalt 365. De år då en skottdag ingår i intjänandeåret blir den dock 366.

Faktorn 25 är kopplad till avtal. Om den anställde har rätt till 30 dagars semester skall den naturligtvis bytas ut mot 30!

Ett exempel kan se ut så här:

A) Det gamla intjänandeåret
Person A har jobbat fr.o.m. den 1 november; Antal semesterberättigade kalenderdagar = 151; Intjänade semesterdagar = 151 x 25 / 365 = 10,34; Avrunda uppåt = 11 dagar.
Person B har jobbat hela året och tjänat in 25 dagar.

B) Innevarande intjänandeår
Person A respektive B; Antal arbetsdagar = 91 x 25 / 365 = 6,23; Avrunda uppåt = 7 dagar.

Dra bort uttagna semesterdagar.

I många fall har en anställd sin månadslön + 0,8 % av månadslönen; En ofta använd schablon är 4,6 % + 0,8 % av månadslönen per semesterdag. Avtalet styr hur semesterskulden ska beräknas. I vissa lokala avtal har man kanske bestämt att alla semestertillägg betalas ut i juni. Det finns många modeller. För kollektivanställda kan beräkningen av semesterersättning per dag bli rätt bökig om det bygger på 12 % av utbetalad lön inklusive tillägg.

Tänk på att det också kan finnas sparad semester sedan tidigare.

På det här sättet jobbar man sig fram och kan fastställa en total semesterskuld per bokslutsdatum.

Tänk att vid 60 års ålder upptäcka att man kan ha fel!!!         

Ni - d.v.s. "ulferik" och "Mikael_B" och t.o.m. Björn Lundén  - har rätt! Det är halva momsen på all hyra eller leasing av personbil! Oavsett!

Visst är det bra med ett forum för bokföring - tack!

Vi hörs!

/tim

Ja, det här är verkligen intressant. Ska kolla upp det mera. Eftersom jag ännu inte har gett mig  så tolkar jag texten "om du korttidshyr en bil på tjänsteresa får du dra av 50 procent av momsen" som en del av resonemanget kring "För att du ska få göra avdrag krävs att bilen används i mer än ringa omfattning (ca 100 mil/år) i momspliktig verksamhet". En korttidshyrd tjänstebil kanske inte kommer upp i den nivån, men inte desto mindre har man rätt till det 50-procentiga avdraget.

Spännande - jag återkommer  .

För reklamgåvor gäller: "Med reklamgåvor, för vilka utgiften kan vara avdragsgill, avses artiklar av förhållandevis obetydligt värde, som antingen har direkt anknytning till givarens sortiment eller tillverkning eller utgörs av enklare presentartiklar såsom almanackor eller pennknivar. Gåva av detta slag är ofta försedd med det givande företagets namn eller firmamärke. Gåvan bör, för att anses som reklamgåva, sakna personlig karaktär."

För representationsgåvor gäller: "[Det] skall ... föreligga ett omedelbart samband med verksamheten för att en utgift avseende representationsgåva skall anses vara avdragsgill." och "Ett annat exempel är då en skattskyldig i stället för att bjuda på måltid på restaurang i samband med affärsuppgörelse överlämnar en chokladkartong, en fruktkorg eller liknande. Avdrag för representationsgåva bör medges med skäligt belopp, dock högst 180 kr/180 kr plus mervärdesskatt per person. Avdrag för representationsgåva till affärsförbindelser vid helger eller personliga högtidsdagar bör inte medges. Detsamma gäller för utgifter för kransar eller blommor i samband med dödsfall."

That's it - sedan gäller det för varje företag att tillämpa reglerna. Tillämpningen kan påverkas av företagets storlek, verksamhetsinriktning och marknadens sammansättning.

Angående momsfrågan så måste man då förtydliga när man får dra hela eller endast halva momsen.

a) Korttidshyra - man får dra hela momsen
b) Långtidshyra som t.ex. leasing eller hyra för längre avtalad tid - endast halva momsen

Detta gäller fordon som inte är lastbilar med flak eller där skåpet/påbyggnaden är skild från kupén. För dessa senare fordon är momsen helt avdragsgill. Det finns alltså en koppling mellan de här reglerna och reglerna för momsavdrag vid inköp av ett fordon.

Om man alltså är ute på affärsresa och hyr en bil för enstaka perioder så är momsen helt avdragsgill!

Skulle kunna hanteras som representation. Då får man se på det totala engagemanget gentemot varje person/grupp av personer.

6071 Representation, avdragsgill
6072 Representation, ej avdragsgill
2640 Mervärdeskatt (som motsvarar den avdragsgilla delen)

Även drivmedel är i det fallet en hyrbilskostnad - konto 5820.
Garageplats bör vara avdragsgill. Ett förslag till kontering kan vara 5619 eller 5629.

Eftersom du köper skrivbordet av en privatperson kan vi glömma de särskilda regler som gäller för avdragsrätt av moms!

Återstår bokföringslagen (BFL 5 kap 6 §).

1) Uppgift om när den (alltså verifikationen) har sammanställts
2) När affärshändelsen inträffade (alltså leveransen av skrivbordet och/eller betalningen)
3) Vad den avser
4) Vilket belopp den gäller
5) Vilken motpart den berör

En sådan handling kan upprättas av "leverantören" eller er på företaget eller av den som bokför transaktionen. Det spelare heller ingen roll om pengarna kommer från kassan eller skickas som en utbetalning från banken.

F-låt att jag inte förstod det ! Nåväl, jag ska inte lösa uppgiften åt dig, utan ställer bara några frågor  .
Varifrån kommer pengarna vid en nyemission - rörelsen (som du hittar i resultaträkningen) eller ägarna (som du rimligen inte hittar i resultaträkningen)?
Blir en nyemission tillgång, skuld eller eget kapital? Och hur tillförs verksamheten en nyemission?
Med hjälp av ovanstående frågor kan du börja reda ut om svaret finns i resultat- eller balansräkningen och i så fall var där.
Återkom med ditt svar så tar vi oss vidare därefter.

Jobbet bokförs som vanligt:

3xxx Försäljning (kredit; netto)
241x Utgående moms (kredit; moms)

Sedan får du fordringar åt två olika håll - kunden och skatteverket:

1511 Kundfordringar (debet; kundens andel)
1513 Fordr ROT (debet; skatteverkets andel)

Detta var steg 1 som händer vid försäljning/fakturering.

Steg 2 är att bokföra betalningen från kunden som då blir:

1930, 1940, 2330 (vilket konto som nu används; debet)
1511 (kredit; kundens betalning)

Du skickar in och kräver pengar av skatteverket och när de kommer bokför du följande:

1930, 1940, 2330 (vilket konto som nu används; debet)
1513 (kredit; skatteverkets andel)

Om skatteverket vägrar att betala ut pengarna får du flytta din fordran från konto 1513 till konto 1511 och kräva kunden på resterande belopp.

Nu svarar jag lite utan att tänka efter men jag tror att det blir rätt ändå  !
För det första ska det framgå av förvaltningsberättelsen eftersom det är en väsentlig händelse. Dessutom ska det framgå av not som förtydligar förändringar av eget kapital.
Balansräkningen innehåller utgående balans från föregående och innevarande år och där bör det synas på raden för aktiekapital. Sedan kan en nyemission ske till överkurs där viss del av nyemissionen blir aktiekapital och en viss del används på annat sätt.
Tja, det här var lite rakt av spontansvar. Ska tänka mer ...  och återkommer - kanske 

Jag kan berätta hur jag gör när jag stämmer av bankkonton med bokföringen.

1) Tar ut ett kontoutdrag från bokföringen som omfattar samma period som bankens kontoutdrag.
2) Tar en kopia av bankens kontoutdrag som jag använder vid avbockning (annars kan det bli så gräsligt "kladdigt" om jag måste kolla flera gånger!).
3) Kollar först att ingående saldon överensstämmer; kontoutdrag jmf m bokföring
4) Sedan bockar jag av!
5) Och så eventuella rättningar
6) Behåller underlag som analyserar skillnader på grund av periodöverskridande avvikelser (som alltså rättar till sig automatiskt när antingen nästa kontoutdrag dyker upp eller nästa månad bokförs)

Skillnader kan ha uppstått genom att en viss transaktion bokförts på den aktuella månaden men sedan dyker den inte upp förrän på efterföljande månads kontoutdrag från banken - eller vice versa! Det gäller både ingående och utgående saldon på bankens kontoutdrag respektive bokföringens kontoutdrag. Därför är det bra att ha eventuella differenser dokumenterade.

Så till din egentliga fråga! Vad gör du med den stackars 1-kronan?

Om du är säker på att det inte blivit fel på grund av flera transaktioner som tar ut vartannat (tänk t.ex. på konsekvenserna av ovanstående resonemang kring månadsskiften) så kan du i stort sett boka det vart som helst.

T.ex.:

1940 Bank (kredit)
3740 Öres- och kronutjämning (debet)

1) Du får inte dra någon moms - för att kunna göra det så måste momsen finnas specificerad på underlaget och utställarens svenska VAT-nummer (momsregistreringsnummer) måste finnas angivet.

2) Om vi ska vara petiga så ska du själv redovisa momsen - och om du har avdragsrätt så får du dra av samma moms. Det kan t.ex. bokföras så här:

2018 Eget kapital, kredit 680 kr
5420 Programvaror, debet 680 kr
2617 Utgående moms omvänd skattskyldighet, kredit 170 kr
2641 Debiterad ingående moms, debet 170 kr

Faktum är att det finns inte något riktigt bra konto för den utgående momsen. 2617 avser egentligen förvärv inom Sverige. Vid annan import som inte går över nätet så hanteras den utgående momsen av tullverket och då får man papper på allt. Om du bara kör konto 2018 och 5420 rakt av så kommer nog ingen att hänga dig för det eftersom det rör sig om ett blygsamt belopp. 

Vi kan ju säga att steg ett är oförändrat (inköp av varor).

Steg 2 ersätts av ...

När fakturan kommer:
1946 COOP Forum Kundkort (debet)
2440 Leverantörer (kredit)

Sedan blir ju leverantörsbetalningen som vanligt:
1940 Bankkonto (kredit)
2440 Leverantörer (debet)

Konto 1946 kan vara OK under förutsättning att ni normalt har ett tillgodohavande på kontot. I annat fall vore det korrektare att ha det som ett skuldkonto. Kanske i gruppen för leverantörsskulder. Men nu är vi petiga!