Ett forum om bokföring

Jag tror man kan göra på lite olika sätt, så man kanske kan ha ett separat förslag som man hänvisar till i ÅR. Men vi har aldrig gjort så, så jag måste nog läsa på lite för att kolla vilka olika varianter som finns.

Som vi gör ÄR avsnittet Resultatdisposition i ÅR styrelsen förslag. Dvs vi skriver "Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (följt av lite siffror) disponeras så att (mer siffror). Sedan följer Styrelsens yttrande om den föreslagna vinstutdelningen. Och det är liksom styrelsens förslag.

Det sista ser helt rätt ut, tycker jag. Momsen ligger rätt, förhöjda avgiften på 1720 som sedan periodiseras ut och vinsten på inbytsbilen på 3974. Klockrent.

Mja, nästan.

ÅR kommer först. Oftast brukar där också styrelsen inkludera förslag till vinstutdelning. Om inte får förslaget komma nånstans mellan ÅR och ÅSP (årsstämmoprotokoll).

Efter ÅR kommer revisionsberättelse. Revisorn kan inte revidera förrän ÅR är klar.

Sedan kommer ÅSP. Årsstämman kan inte hållas förrän ÅR är reviderad.

Sist kommer FSI. Där intygar man bl a vad som hände på stämman, så det måste komma efter ÅSP.

Det stämmer tyvärr. Utköpet till restvärdet anses vara just ett köp och då får man tyvärr inte lyfta momsen.

Det bästa är nog att bokföra det som vad det är: 2 (egentligen 3) olika transaktioner. Det blir tydligast så. Om sedan allt sker på samma underlag kan man absolut lägga dem på samma verifikat, men kontra gärna i flera olika steg. Vi säger nedan att vi kör allt på ett verifikat.

Det första som händer är att du köper loss leasingbilen för X kr inkl moms ("restvärdet"). Debitera X på t ex 1200 eller 1250. Gissar att det är en personbil och att du inte är ett taxibolag eller en körskola så du får inte lyfta ingående momsen på utköpet.

Det andra som händer är att bilhandlaren köper in din bil för Y kr inkl moms. Kreditera X kr på 12-kontot du använde ovan och lägg ev diff (15 000 kr i kredit, gissar jag) på ett konto för vinst/förlust vid försäljning av inventarier. Har för mig att det är typ 787X eller nåt. Fick du inte lyfta nån moms i steg 1 blir det inte heller nån utgående moms här.

Slutligen betalar du första förhöjd hyra på den nya leasingbilen med 80 000 kr inkl moms. Halva momsen får lyftas (förutsatt att du kör i tjänsten minst 100 mil per år) så debitera 2640/2641 med 8 000 kr, debitera 5600/5615 med 72 000 kr och kreditera 65 000 kr på betalningskontot.

Visst kan man skippa 12-kontona om man vill, men på det här sättet blir det tydligt vad som händer ovh framför allt blir det lättare att se hur momsen ska hanteras.

Absolut, samma princip vice versa.

Fast just 1,03 kr låter ju lite som en diff som kan bokas bort, eller hur? Eller är det nettot av ett plus- och ett minusbelopp?

Om avräkning delägare ligger på 2393 eller 2893 tycker jag är lite av en smakfråga. Det kan göra skillnad på vissa nyckeltal, t ex. Ett stort belopp på 2893 kan göra att bolagets kortsiktiga betalningsförmåga (kassalikviditet ?) vid en hastig anblick kan se ansträngd ut. Men det är lite finlir, detta.

Idén är väl att negativa saldon på tillgångskonton egentligen ska föras om till 2-konton (undantag för av- och nedskrivningar), men ingen kommer att arrestera dig för att inte göra det. Vi brukar hoppa över det, för att slippa föra tillbaka dem i början på nästa år. Dock bör de hamna bland skulderna i årsredovisningen.

Din bokning verkar vara sociala avgifter (på lönen i bokslutsmånaden?). Vi kostnadsför alltid soc i lönemånaden och lägger på skuldkonto 2730, som sedan bokas bort vid skattedeklarationen.

Bokslutsomföringar kan även vara "uppstädningar", dvs t ex bortbokningar av diffar. Även nedskrivningar av tillgångar, avskrivningar, lagerjustering, särskild löneskatt, periodiseringsfonder, uppbokning av årets skatt och omförning av årets resultat hör till bokslutsomföringarna.

Hallå!

Hade bara en följdfråga på den här gamla tråden. Vi försöker desperat hitta info om hur filialer ska hanteras (svenska filialer till utländska bolag i vårt fall) och du kanske hade nåt tips, Bokfoering.

Är du säker på att det handlar om en koncern, med en moder och en dotter och att filialen tas upp som tillgång i moderns BR? Hittar inget sånt konto i BAS och vilket värde skulle man sätta på en filial? Vi har liksom fått uppfattningen att eftersom filialen inte är en separat juridisk person, kan den inte heller ägas av "modern" utan är helt enkelt en del av modern. En redovisningsenhet, typ.

Fast som sagt är det svårt att hitta info om detta, så vi är allt annat än säkra. Hur hanteras t ex resultat i en filial rent bokföringsmässigt? En filial kan ju inte rimligtvis ha eget kapital? Eller lämna utdelning - det måste väl komma från "modern"?

/Micke

Stötte på en intressant fråga idag. Har ett bolag med avsättningar till direktpension, som alltså debiteras ett 13-konto (kapitalförsäkring i det här fallet) och krediteras ett 22-konto (Avsättningar). När man gör en pensionsavsättning med beskattade medel minskar alltså soliditeten, eftersom eget kapital minskar men balansomslutningen är oförändrad.

Men det innebär ju att bolagets soliditet kommer att bli sämre och sämre ju större pensionsavsättningar man samlar på sig. Ska det verkligen vara så? Eller bör soliditeten beräknas annorlunda med hänsyn till avsättningar?

/Micke

Du har drygt en månad på dig för momsen. Moms för mars (eller Q1) ska deklareras den 12 maj osv.

/Micke

Hej hej!

Bara för att ge en alternativ vy. Vi använder endast 2010 för våra kunder (enskilda firmor). De är själva sällan intresserade av att skilja på 2012/2013/2017/2018/2019, SKV frågar inte efter det, Bokföringslagen kräver det inte, så vi gör det inte.

Däremot specar vi upp det för handelsbolag, eftersom man måste skilja på uttag och insättningar i blankett N3A i deklarationen.

/Micke

Är det inte det vi har sagt? Är nog inte säker på att jag förstår vad din fråga är.

Det handlar egentligen inte om periodisering, utan om momsregler om när momsen ska redovisas. Och vid kontantmetoden ska obetalda fakturor i bokslutet bokas upp med moms och allt, precis som man normalt gör med faktureringsmetoden.

Exempel på telefonräkning 1000 kr, daterad 2011-12-27, betald 2012-01-26, bokslutsdatum 31 dec:
Bokning 2011-12-31:
2440 kredit 1000 kr
2640 debet 200 kr
6200 debet 800 kr
Bokning 2012-01-26:
2440 debet 1000 kr
1930 kredit 1000 kr

Och motsvarande för kundfakturor.

/Micke

Vet inte om jag förstod frågan rätt.

Med kontantmetoden/bokslutsmetoden bokför du normalt en faktura (moms och intäkt/kostnad) först när den betalas, och du tar alltså inte "omvägen" via kundfordringar/levskulder. I bokslutet gör man däremot ett undantag och bokar då upp obetalda fakturor på bokslutsdagen. Då bokas alltså moms och intäkt/kostnad upp mot 1510/2440, precis som med faktureringsmetoden. Men detta gäller alltså endast fakturor som är obetalda på bokslutsdagen.

Besvarar det frågan?

/Micke

Hej!

Jag antar att du menar en enskild firma, inte aktiebolag?

För enskilda firmor kan du faktiskt göra lite som du vill. Du kan t ex bara använda konto 2010 hela året (för uttag, insättningar, resultat etc) och då blir ju årsslutet och ingående balanser inget problem.

Du kan använda t ex 2010, 2013, 2018, 2019 och bara föra över dem till nästa år, om du känner för det. Personligen tycker jag det blir lite stökigt, i och för sig.

Jag brukar själv föredra att i ingående balanserna föra över alla konton till 2010. Så även om man har saldon på alla 201X-konton i slutet av året, har man bara IB på 2010 i början på nästa år. Vissa program tillåter att man kopplar alla 201X-konton föregående år till 2010 detta år, annars kan man justera manuellt. Ett annat alternativ är att i första verifikationen på det nya året nollställa alla 201X-konton mot 2010. Eller för all del nollställa dem mot 2010 i sista verifikatet föregående år. Det beror helt på hur man vill att den utgående respektive ingående balansräkningen ska se ut.

Så det är lite av en smaksak, alltså.