Ett forum om bokföring

Har säljaren tillämpat VMB finns ingen ingående moms att dra av för dig. Normalt får man inte dra av någon moms på personbilar.

Då ett beslut om utbetalning är taget bör det behandlas som en kundfordran i bokslutet om inte betalningen kommit in på kontot till den 31/12.

Jag har ju skrivit ett förslag på konton som du kan använda. Kan du inte själv lägga in siffrorna för att pedagogiskt visa hur det blir?

Det är 2 affärshändelser så du konterar lämpligen först försäljningen och sedan inköpet i samma verifikat.

Försäljningen via konto K3020, D3028, K3030, K2617, D4020 och K1420.

Inköpet blir bara D1420

Ett företag som sysslar med arkivhantering hittar i arkivmaterialet från en kund ett kuvert innehållande några tusen kronor. Antagligen härrör pengarna från någon skola som fått ett överskott av någon insamling eller skolresa. Man har sedan räknat och lagt pengarna i slutet kuvert och glömt bort det.

Arkiveringsföretaget har återsänt pengarna via sitt bankgiro men hur kommer de in som en tillgång i arkivbolagets bokföring?

Tänkte till lite och kanske det är så enkelt som att öka kontantkassan och motkontera som en kortfristig skuld.

För mig balanserar den?

Du har 13170 i försäljning och samma summa har kommit in på de olika kassakontona 19xx.

Om man bygger en skogsbilväg skrivs den normalt av på 10 år.

Citat från Skatteverket;

Skatteverket har utfärdat allmänna råd, SKV A 2005:05.
Avdrag för markanläggning får du också göra genom planenlig avskrivning. Till markanläggning räknas sådant arbete som gör marken plan eller fast och också bland annat vägar, parkeringsplatser och täckdiken.
Du får årligen göra avdrag för markanläggning med högst 5 procent av anskaffningskostnaden. För skogsvägar och täckdiken får du göra avdrag med 10 procent.
Du kan få mer information i broschyrerna Skatteregler för enskilda näringsidkare (SKV 295) och Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299).

Via Skatteverkets e-tjänster är det enkelt att ändra en tidigare inlämnad skattedeklaration.

Bokföringsnämnden har i ett uttalande redogjort för enskilda näringsidkares behandlingen av skattekontot BFN U 97:2

Enskilda näringsidkare

Skattekontot hos skattemyndigheten omfattar för en enskild näringsidkare både privata och rörelserelaterade poster. I bokföringen skall endast tas med poster som är relaterade till verksamheten (t.ex. arbetsgivaravgifter, innehållen preliminärskatt för anställda, mervärdesskatt och fastighetsskatt för näringsfastighet). I princip saknas därför förutsättningar för att uppnå överensstämmelse mellan saldot på skattekontot hos skattemyndigheten och bokföringen för näringsverksamheten.

Skatter och avgifter som hör till verksamheten och som redovisas på skattedeklarationen, dvs. arbetsgivaravgifter, preliminärskatt för anställda och mervärdesskatt, hanteras i den löpande bokföringen på samma sätt som hos juridiska personer. När skattedeklarationen avlämnas omförs skatte- och avgiftsbeloppen till eget kapital.

Enskilda näringsidkare kan som regel hantera skatter och avgifter på motsvarande sätt i samband med bokslut. Det innebär att arbetsgivaravgifter, innehållen preliminärskatt för anställda och mervärdesskatt (utom vid årsvis redovisning), som ännu inte redovisats i en skattedeklaration, tas upp under olika rubriker i balansräkningen.

Näringsidkaren debiteras normalt preliminär skatt (F-skatt) samt slutlig skatt. Dessa debiteringar omfattar förutom näringsidkarens privata skatter, såsom inkomstskatt och egenavgifter, även rörelserelaterade skatter, t.ex. fastighetskatt för näringsfastighet och särskild löneskatt för anställdas pensionskostnader. För den som redovisar mervärdesskatt årsvis i självdeklarationen ingår dessutom mervärdesskatt. Hur stor del som utgör privata skatter och avgifter och hur stor del som avser olika rörelseposter går normalt inte att avgöra. Om sådan debiterad skatt betalas med medel från verksamheten tas betalningen i den löpande bokföringen upp i sin helhet som ett uttag från eget kapital. Vid bokslut förs alla fordringar och skulder för nu nämnda rörelserelaterade skatter mot eget kapital. Detta medför att vissa rörelserelaterade skatter inte alls redovisas i balansräkningen.

Använder du dig av det förenklade årsbokslutet så behöver man inte periodisera interimsposter på belopp under 5 000 kr.

Bokföringsnämndens vägledning 2006:1 definierar vad som avses med "god redovisningssed" vid förenklade årsbokslut:

Förskott till leverantör omfattar både betalningar som avser en framtida leverans av en vara eller tjänst och s.k. förutbetalda kostnader. En första förhöjd leasinghyra är ett förskott som ska fördelas över avtalsperioden.
En betald premie för en försäkring som berör två räkenskapsår är inte ett förskott utan ska kostnadsföras i sin helhet även om en del av premien avser påföljande år.
I posten Övriga fordringar ska följande tas upp efter värdering enligt punkterna 6.63 och 6.64:
o Förskott till leverantör, exklusive avdragsgill mervärdesskatt, överstigande 5 000 kronor, där leverans, delleverans eller utförande av tjänst inte påbörjats (förskottsutbetald).
o Första förhöjd leasinghyra, exklusive avdragsgill mervärdesskatt, överstigande 5 000 kronor (förskottsutbetald).
o Ränteinkomster, sammanlagt överstigande 5 000 kronor, som är hänförliga till räkenskapsåret men som företagaren får först nästa år (efterskottsinbetalas).
o Ränteutgifter, sammanlagt överstigande 5 000 kronor, som företaget har betalat under räkenskapsåret men som är hänförliga till nästa år (förskottsutbetald).

Då skulle jag föreslå att du debiterar konto 1356 insatsemission i ek. för. och krediterar ett konto för obeskattade reserver 21xx. Då får du ingen påverkan på det egna kapitalet men har ändå emissionen med bland tillgångarna.

Skatteverket skriver så här:

"Svar från RSV på redovisnings- och skattefrågor 2003:2
Insatsemission i ekonomisk förening

Dnr. 763-03/100

1. Bakgrund

Genom lagstiftning 1997 (10 kap. 2a § lag (1987:667) om ekonomiska föreningar) har det införts en möjlighet för ekonomiska föreningar att överföra fritt eget kapital till medlemsinsatser genom s.k. insatsemission. Ur föreningens synvinkel är innebörden att fritt eget kapital omvandlas till bundet eget kapital. För medlemmen däremot får insatsemissionen en direkt ekonomisk konsekvens. Genom insatsemissionen individualiseras det kollektiva kapitalet i föreningen – det fria egna kapitalet – och kommer därigenom den enskilde medlemmen tillgodo. Vid ett framtida utträde blir den enskilde medlemmen berättigad till större utbetalning än denne var före insatsemissionen. Individualiseringen av kapitalet registreras i den av föreningen förda medlemsförteckningen, som ska innehålla uppgift om det sammanlagda inbetalda beloppet eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatsen.

2. Fråga

Hur ska den enskilde medlemmen redovisa det genom insatsemissionen tillgodoförda beloppet och vilken skattemässig effekt uppkommer för den enskilde medlemmen?

3. Svar

För den enskilde medlemmen uppkommer en förmögenhetsökning och för att ge en rättvisande bild av företagets ställning bör denna redovisas som tillgång i näringsidkarens bokföring redan i samband med insatsemissionen. För det ändamålet har i BAS 2000 skapats ett särskilt konto benämnt konto 1356, Insatsemission ekonomisk förening. Motkonto är ett intäktskonto benämnt 8216, Insatsemission.

Det saknas lagreglering av hur en insatsemission ska beskattas. I prop. 1996/97:163 "Den kooperativa företagsformen" anger regeringen på s. 27 som sin mening att "medlemmen beskattas enligt generella bestämmelser först när beloppet i fråga betalas ut".

Innebörden av ovanstående är att resultatpåverkan från konto 8216 är skattefri fram till utträdet ur föreningen och ska resultera i en avgående post i inkomstdeklarationen. Vid ett senare utträde ur föreningen erhåller medlemmen förutom sin insats även det emitterade beloppet. Konto 1356 krediteras och beloppet läggs till grund för beskattning.

De har även gjort detta ställningstagande:

Förenklat årsbokslut och insatsemission i ekonomisk förening

Datum: 2008-06-04

Område: Inkomstskatt - Näring, Redovisning
Dnr/målnr/löpnr:
131 328967-08/111
OBS! Detta ställningstagande har fått begränsad giltighet. Se Skatteverkets ställningstagande 2010-03-04, dnr 131 149871-10/111.

1       Sammanfattning


Det är Skatteverkets bedömning att reglerna i BFNAR 2006:1, Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, innebär att en insatsemission i en ekonomisk förening inte ska öka det bokförda värdet på andelen i föreningen. Upplysning ska dock lämnas om tillgodofört belopp.

Någon beskattning sker inte det beskattningsår då belopp överförs till medlemsinsatserna genom insatsemission. Beskattning sker i stället när medlemmen avyttrar andelen.

En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat andelen.

Insatsemissionen ska inte tas upp som tillgång och inte heller påverka beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfonder.


2       Bakgrund och frågeställning


En enskild näringsidkare, som upprättar förenklat årsbokslut, innehar andel i en kooperativ förening. Innehavet har sin grund i näringsverksamheten. Föreningen har genomfört en insatsemission, dvs. överfört fritt eget kapital till medlemsinsatser. Fråga har uppkommit om hur en insatsemission ska bokföras i det förenklade årsbokslutet och vad som gäller vid beskattningen.


3       Gällande rätt m.m.


3.1      Redovisningen

En ekonomisk förening får överföra belopp, som kan bli föremål för vinstutdelning, till medlemsinsatserna genom s.k. insatsemission (10 kap. 2 a § lag om ekonomiska föreningar).

Fysiska personer som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen ska tillämpa Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.

Av punkt 3.7 i BFNAR 2006:1 framgår att vissa tillgångar som ägs av företagaren ska bokföras om de räknas som tillgångar i företaget enligt 13 kap. 7 § inkomstskattelagen, IL.

I kommentaren till punkt 3.7 anges att skattebestämmelserna i 13 kap. 7 § IL begränsar vilka tillgångar som får bokföras i företaget. För att inte skapa svårigheter anges att skattereglerna och redovisningsreglerna på detta område bör överensstämma helt. Andelarna i en kooperativ förening måste betingas av näringsverksamheten.

Punkt 6.41 — 6.44 behandlar balansposten övriga anläggningstillgångar. I punkt 6.41 anges att enligt punkt 3.7 får endast andelar i kooperativa föreningar och andelar i fastighetsbolag som skattemässigt är lagertillgångar tas upp som övriga anläggningstillgångar i balansräkningen. En "övrig anläggningstillgång" ska tas upp till det värde som anges i den handling som legat till grund för anskaffningen (punkt 6.42). "Övriga anläggningstillgångar" ska inte skrivas av, men ska skrivas ned om de är klart övervärderade (punkt 6.43).

Kapitel 8 i BFNAR 2006:1 behandlar upplysningar om obeskattade reserver. Företaget ska bl.a. upplysa om summan av skogs- och upphovsmannakonto, insatsemissioner samt avbetalningsplan på skog.

3.2      Beskattningen


Av 13 kap. 7 § IL framgår att som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare räknas andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten.

I 14 kap. IL finns bestämmelser om beskattningstidpunkten vid beräkning av resultatet av näringsverksamhet. Enligt 2 §3 st . ska en enskild näringsidkare, som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen, vid beräkningen av resultatet ta upp inkomster som intäkt och dra av utgifter som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder.

Av 14 kap. 9 § IL framgår att bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. 26-32 §§.

Av 25 kap. 3 § IL framgår att med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar. Med sådana tillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar samt inventarier och patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra st. 1, även om de inte förvärvats från någon annan.

Enligt 44 kap. 26 § IL ska kapitalvinster tas upp som intäkt det beskattningsår då tillgången avyttras. Kapitalförluster ska dock inte dras av som kostnad förrän det beskattningsår då förlusten är definitiv.

Enligt 44 kap. 5 § IL ska en medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat andelen.

Av 24 kap. 2 § IL och 42 kap.21 a§ IL framgår att belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen om ekonomiska föreningar inte ska behandlas som utdelning vid beskattningen.

Vid beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfonder ska andelar i en ekonomisk förening tas upp till det skattemässiga värdet (33 kap. 12 § respektive 34 kap. 7 § IL). Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats (2 kap. 32 § IL).

Vad som gäller vid beskattningen har även behandlats i Skatteverkets ställningstagande 2006-10-11 (dnr 131 602904-06/111) Insatsemission och underlag för räntefördelning respektive expansionsfond.

4       Skatteverkets bedömning


Enligt BFNAR 2006:1, Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, ska andelar i kooperativa föreningar bokföras som tillgång i företaget om innehavet är betingat av näringsverksamheten. En sådan tillgång ska enligt punkt 6.42 tas upp till anskaffningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om den är klart övervärderad.

Skatteverkets tolkning av reglerna i BFNAR 2006:1 avseende andelar i kooperativa föreningar är att en sådan tillgång inte får redovisas till ett högre värde än anskaffningsvärdet. Det innebär att det belopp som tillgodoförs medlemmens insatskapital genom en insatsemission inte får öka andelens värde i det förenklade årsbokslutet. Upplysning om beloppet ska dock lämnas i enlighet med kapitel 8 i BFNAR 2006:1.

Någon beskattning sker inte det beskattningsår då belopp överförs till medlemsinsatserna genom insatsemission (42 kap.21 a § IL). Beskattning sker i enlighet med bestämmelserna för kapitalvinster och kapitalförluster i 44 kap. IL och redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet när den enskilde näringsidkaren avyttrar andelen, genom att emissionen inte ökar anskaffningsutgiften för andelen.

Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission ska inte tas upp som tillgång i det förenklade årsbokslutet och inte heller tas med vid beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfonder.

Vi har i en tidigare tråd behandlat ämnet http://bokfoering.se/forum/index.php?topic=383.0

Jag tycker det är lämpligast att bokföra hela fakturabeloppet och hela momsen när kunden betalar och då lägga fordran på Skatteverket på ett 16xx konto. När du sedan får utbetalningen från skatteverket bokar du bort fordran från 16xx kontot.

Vi har behandlat lastbilar och moms i en tidigare tråd

http://bokfoering.se/forum/index.php?topic=1390.0