Ett forum om bokföring

Efter att ha ändrat i deklarationen för aktuellt betalningsår så blev det naturliga att boka bort den betalda skulden mot Balanserad Vinst/Förlust i det senare året, eftersom detta hade blivit effekten då om betalningen blivit korrekt bokförd från början. Detta får förklaras i årsredovisningen i en fotnot.

Jag har tagit över bokföringen för ett AB där jag upptäckt en äldre felaktigt bokförd betalning av arbetsgivaravgift i ett avslutat år. Av det skälet ligger fortfarande den betalda avgiften som en skuld. Den är alltså betald året efter, vilket har bokförts men mot fel konto. Jag kan inte korrigera något av åren, eftersom bokslutet ligger och jag vill inte röra till det för andra inblandade. Däremot kommer vi justera deklarationen för det året.

Jag tänker att det vore lämpligt att boka bort skulden mot ett annat balanskonto eftersom det inte är någon intäkt i vanlig mening och inte behöver synas i resultatrapporten. Vad finns det för lämpliga konton som ni sett användas för liknande justeringar?

Hej!

Använder ni några bra metoder för att automatisera löpande bokföring av banktransaktioner? Det svåra tycks vara att få ut kontotransaktionerna i ett användbart digital format. Min lågteknologiska metod utgår från excelfiler jag kan hämta från min bank. Jag skriver helt enkelt om excelfilen till en SIE-fil med motkonton och allt, grovsorterar verifikationerna i ordning, och läser in transaktionerna i ett separat bokföringsprogram som tillåter korrigeringar en liten stund och korrigerar om det behövs. Sen exporterar jag och läser in samtliga i mitt huvudsakliga bokföringsprogram och stämmer av kontosaldot mot kontoutdragets. Först efter detta numrerar jag mina verifikationer mot bokföringsprogrammets nummer.

Därefter bokför jag handkassekvitton och annat som inte gått via företagets konton. Allt detta tar inte längre tid än att skriva in direkt i bokföringsprogrammet, men jag behöver inte jaga bokföringsfel, som jag typiskt behöver göra annars på mindre belopp (oftast kvitton som ska ha gått från handkassan i stället eller tvärtom).

Jag vill inte använda några av de program som har stöd för diverse banker (men många verkar bara hantera bankgirot och jag vill hantera alla kontohändelser), då de är för dåliga på andra sätt som jag ser det. Men det kanske finns några bra? Jag hatar verkligen Vismas program och alla andra som verkar vara mest bara för revisorer. Nu för tiden bokför vanliga småföretagare sina egna företag. Då måste programmen anpassas till den gruppen också.

Citat från: Bokfoering skrivet maj 09, 2014, 08:24:23 AM
jag ser inget problem med det här förfarandet och kan låta det vara som det är.

Ja, jag är inne på samma linje. Inte alltid Skatteverket håller med mig när jag får förklara vissa bokföringsåtgärder, men de brukar nog lyssna till sunt förnuft oftast. Till slut i alla fall.

Jag har fått ett antal felinsättningar på halsen, som är menade till en ideell ej momspliktig förening, men som under ett halvår eller så hamnat på ett handelsbolags konto. Man har gett fel kontonr till de som gjort insättningarna. Organisationerna har en samarbetsrelation men fakturerar helt separat för uppdrag eftersom man har olika verksamheter och man fakturerar aldrig varandra. Föreningen är inte vinstdrivande.

Jag har bokfört dessa insättningar mot skuldkontot 2830 "Avräkning för annans räkning" som klumpsummor för att hålla reda på de och tillbakabetalningarna blir då motkonterade så att det kontot nollställs efter pengarna betalats tillbaka. Tyvärr upptäcktes dessa inbetalningar först nyligen så de löper över bokslutet.

Vad tror ni om vad skattemyndigheterna kan tycka om det här? Pengarna blir ju beskattade i föreningen, men fysiskt sitter de på handelsbolagets bankkonto även om de lämnar det året efter.

Effekten blir ju som ett lån även om pengarna inte rörs. Bör jag sätta någon ränta på beloppet eller kan jag låta det vara som det faktiskt är?

OK, det visade sig bero på obalans i ingångsvärdena på kassasaldot som inte balanserade mot leverantörs-fordringar. Bristfälliga uppgifter från ägaren.

Jag jagar ett problem i bokföringen i en enskild firma som har Beräknat Resultat i Balansräkningen på 282 393, men i Resultaträkningen är det 286 091 ända tills jag lägger den summan i en verifikation om årets resultat på konto 8999 resp 2019. Då får jag en differens på 9 kr på det beräknade resultatet i Resultaträkningen, vilket borde vara 0.
Justerar jag verifikationen med årets resultat med de 9kr som diffar blir det ca 980kr på beräknat resultat i stället. Det verkar ju helt galet, så jag antar att jag har ett fel i balansräkningen.

Jag kan inte se några fel så långt.

Några tips på vanliga fel vad jag kan leta efter? Oftast brukar jag få Balansräkningen att stämma, men nu ser jag inga direkta fel på de kontona.

Bokföringstips' information verkar vara föråldrad! Alternativt så berör deras uppgift om 300:- inkl. moms värdet under vilket man slipper misstanke om mutbrott och den summan har i så fall inte att göra med vad som är avdragsgillt, vilket får antas vara det som skatteverket uttalar sig om i citatet nedan.

Det är 180kr exl. moms som är avdragsgillt för reklamgåvor, d vs samma som representationsgåvor. Jag tolkar nedanstående citat som att momsen inte får lyftas heller på reklamgåvan, om man nu betalat för den. Håller ni med om den tolkningen?
Hur man beräknar värdet på en egentillverkad produkt som ges som reklamgåva, varierar nog högst betänkligt, beroende på förutsättningarna.

http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2007/stallningstaganden2007/13168467707111.5.19b9f599116a9e8ef36800016894.html

CiteraReklamgåvor ska vara av förhållandevis obetydligt värde. Enligt Skatteverkets uppfattning bör avdragsramen för reklamgåva uppgå till samma belopp som för representationsgåva, dvs. 180 kronor per person med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. ML.

Tim:

CiteraEtt sådant systemskifte behöver inte göras per datum för ett nytt räkenskapsår.

Nej, visst är det möjligt, men inte alltid utan konsekvenser som måste hanteras. Gör man det så är det genomförbart.

Citerai ett aktiebolag är det otänkbart att inte bokföra reskontrorna löpande

Ja, det är mycket riktigt. Jag skrev i mitt tidigare inlägg:[om] föreningen inte är ett "bokslutsföretag" d v s man måste lämna årsbokslut och årsredovisningar (t ex ekonomiska föreningar). Aktiebolag är, som säkert alla vet som bokför i ett sådant, ett "bokslutsföretag" och måste lämna årsredovisningar och årsbokslut och som du påpekar innebär det även att löpande föra bok över reskontrorna. Aktiebolag tillhör alltså gruppen företag som måste enligt lag använda faktureringsmetoden.

Men för mindre företag som inte är "bokslutsföretag" och mindre organisationer, som ideella föreningar t ex, så kan kontantmetoden vara enklare att hantera, beroende på omständigheterna och omfattningen av transaktioner. Faktureringsmetoden är alltid en möjlighet även för dessa. Fördelarna med det har vi redan berört.

Man kan givetvis bokföra det enbart som en varukostnad, men då blandar man ju kostnaden för kundprover med inköpen till varulagret och andra kostnader man bokför på 40xx-kontot. Det kan ju ibland vara bra att särskilja kostnaderna just för kundprover.
Jag skulle nog lägga kundprover på ett eget 40xx-konto, tex konto 4017 som kan få namnet "kundprover".
Ett annat alternativ vore 5960 "Varuprover...." om man vill lägga dessa kostnader nära andra reklamkostnader som man haft.

Tim, Jag vill också understryka att faktureringsmetoden har många fördelar, bl a de du lyfter fram.

Tim, jag nämnde bokföringslagen i samband med faktureringsmetoden, inte kontantmetoden. Man kan, vilket jag ju redan skrivit, välja att använda faktureringsmetoden även i de fall man inte måste göra det enligt lagen. Men måste man välja faktureringsmetoden enligt lag, kan man ju faktiskt inte välja metod. Så långt är vi antagligen överens.

Blanda metoder
Jag anser att det inte är god ordning att blanda metoder under ett och samma bokföringsår om man har möjligheten att välja, däremot så är det väl god ordning att använda faktureringsmetoden för t ex leverantörsfakturorna och kontantmetoden för ev. utgående fakturor (och kvitton såklart). Men du har rätt i att man inte blir straffad om man blandar metoder, under förutsättning att man nu får välja metod.

Begreppen
Begreppen kontantmetoden och faktureringsmetoden används för löpande bokföring av fakturor på väldigt många håll. Se tex bokföringstips artikel om detta: Kontantmetoden eller faktureringsmetoden (K1 EN).

Momsredovisningen använder bokslutsmetoden, vilket användning av kontantmetoden för löpande bokföring förutsätter att man använder vid momsredovisning, samt faktureringmetoden. Tyvärr kallas bokslutsmetoden inom momsredovisningen ibland för kontantmetoden den också. Kanske därifrån du fick det?

Du har naturligtvis rätt att det främst är för momsredovisningens skull man behöver meddela skatteverket redovisningmetod. Jag ser inget i Goldfish fråga som förutsätter att föreningen inte redovisar moms, men det är förstås vanligast att ideella föreningar inte har momsregistrerat sig. Det förekommer dock, beroende på verksamhet.

goldfish, vilken metod du skall använda beror helt på om du bokför enligt kontantmetoden eller faktureringsmetoden. Om du bokför enligt kontantmetoden så ska du bokföra utgiften först den dag då pengarna faktiskt blir betalda. Alltså har er tidigare kassör gjort rätt om föreningen är liten - omsättningen under 3 miljoner årligen tror jag och föreningen inte är ett "bokslutsföretag" d v s man måste lämna årsbokslut och årsredovisningar (t ex ekonomiska föreningar) - och har bokfört enligt kontantmetoden tidigare, vilket du säger att föreningen gjort.

Endast vid bokslutet på den del av inkomna obetalda fakturor som hör till året, förs dessa upp som leverantörsskuld och motkonteras året efter när fakturorna blir betalda, så som Tim föreslog.
Läs mer om kontantmetoden på skatteverket: http://www.skatteverket.se/funktioner/ordforklaringar/ordforklaringskatteverketdeklarera/kontantmetodbokforing.5.47eb30f51122b1aaad2800035805.html, samt på bokföringstips: Kontantmetoden

Men om din förening använder Faktureringsmetoden, antingen för att man måste göra så enligt lag - BFL 5 Kap 2 §- eller för att ni vill det, ska du bokföra så som du beskrev, med alla utgifter och intäkter. Du kan emellertid inte blanda metoder i samma bokföringsår och du bör meddela skattemyndigheten att ni byter metod från ett år till ett annat.
Mer om faktureringsmetoden på bokföringstips: http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/fakturametoden.aspx

Nu ser jag ju att frågeställaren hade med aktuell period i sin frågeställning, så egentligen var min fråga rätt onödig. Men alltid bra att förtydliga kanske. Tack Tim!

Är det inte per den 31 mars som man ska ta fram semesterlöneskulden? Intjänandeperioden av semesterlönen är väl fortfarande 1 april första året t o m 31 mars andra året, o s v?