Ett forum om bokföring

Konto 6073 - som tydligen både används till "Reklamgåvor" och "ej avdragsgill vin/sprit" beroende på vilken basplan man använder- ligger ju i samma grupp som 6071 "avdragsgill representation" och har väl vanligen samma SRU-nummer (530 i många fall), så det är mest bara frågan om ifall du vill skilja ut just representationsgåvor från ev. övrig representation. Vill du inte det, använd 6071, annars använd 6073 eller 6074 (om 6073 skulle vara upptaget redan) för att särskilja de utgifterna.

Jag kan nog tycka att representationsgåvor i 60xx-serien "Övriga Försäljningskostnader" eller reklamgåvor i 50xx-serien "Reklam och PR" är lite hugget som stucket, så länge man håller sig inom reglerna för avdragsgill kostnad per person och tar hänsyn till det som bäst passar funktionen med gåvan för givarföretaget .

Ditt svar 1 berörande en utgift som till slut inte blev en utgift är ju det som jag redan var inne på och om man sänker utgifterna och utgiftsmomsen för ett år när man faktiskt har utgifter verkar det vara den bästa lösningen, att bokföra tvärtom hur man gjorde från början. Men om man inte har några utgifter det året skulden avskrivits så blir det ju konstigt ifall man skulle få negativa utgifter.

Ditt svar 2 berörande om hur man bokar bort en skuld, som ett lån som inte behöver betalas t ex, tar ju inte hänsyn till att jag naturligtvis inte kan exempelvis bokföra fiktiva pengar på företagets bankkonto om det var där pengarna sattes in när de blev en skuld, eftersom då blir ju saldot fel för det kontot. Man kan ju inte ha fel saldo på ett konto som finns i verkligheten med ett eget saldo, eller hur? Skulden har ju inte betalats tillbaka från bankkontot utan har upphört, så det vore ju inte överensstämmande med verkligheten att bara göra tvärtom hur man en gång bokförde in skulden i företaget, t ex såhär:
Skulden bokförs 2006:
1930 Företagets bankkonto; debet 2 500
2399 Övr långfristiga skulder; kredit 2 500

Vore det inte vettigare att kontera bort skulden mot ett konto som konto 8390 "Övr finansiella intäkter"? Då förs ju skulden bort utan att påverka balansräkningens tillgångar, men påverkar i slutändan resultatet. T ex så här
Skulden bokas bort 2009
2399 Övr långfristiga skulder; debet 2 500
8390 Övr finansiella intäkter; kredit 2 500

Intressant Tim, men den här förvisso helt rimliga distinktionen har inte någon källa jag anlitat gjort. Exempelvis Björn Lundéns bok "Bokföring" under "korttidshyra av personbil" så sägs att man "bara får lyfta halva utgiftsmomsen" och i skatteverkets momsbroschyren SKV 552 utgåva 18 står "Även om du korttidshyr en bil på tjänsteresa får du dra av 50 procent av momsen" och även i samma källa:

"Du får göra avdrag för hela momsen på hyra av personbil om du använder bilen för
• uthyrning i uthyrningsverksamhet
• taxitrafik eller annan yrkesmässig persontransport
• transport av avlidna
• körkortsutbildning"

Så vad är din källa till det här?

Stella, de här "företagsbiobiljetterna" har det ert företags namn tryckt på sig? I så fall skulle jag klassa det som reklamgåva och inte representation.

Jag såg inte ditt svar innan jag postade, Tim.

Det du citerade är inte "reglerna" utan "skatteverkets allmänna råd om avdrag för utgifter för representation". Men det ser klart ut som att man inte kan ge representationsgåvor hur som helst och framför allt inte hur mycket som helst. Summan jag nämnde: 300kr inkl. moms kom från gåvor till kunder. Jag hittar inte uppgiften hos skatteverkets webb, men de protesterade inte när jag nämnde det sist. Man får nog räkna med 180kr exkl. moms tills man bekräftat just sitt fall med skatteverket, om det skulle vara aktuellt.

Jag antar att det finns ett eller flera pilotfall om hur man skiljer på reklamgåvor och representationsgåvor när skillnaden inte är så uppenbar. Men reklam förutsätter, som jag ser det, att gåvan är en del i en kampanj för att sälja och att anknytningen i själva gåvan till givarföretaget som sådan är uppenbar.
Skillnaden mot representation skulle då vara att själva gåvans anknytning till givarföretaget inte behöver vara tydlig, men att anledningen till att man ger den ska vara knuten till affärsrelationen.

Reklamgåvor, som jag föreslog, får uppgå till max 300 SEK inklusive moms per person och ska ha ett omedelbart samband med verksamheten, antingen genom att ha en direkt anknytning till givarens sortiment eller utgöras av enklare presentartiklar och sakna "personlig karaktär".

Representation var nog mer passande just här, så du var på rätt spår Ted. Representationsgåvor får uppgå till max 180 SEK plus moms per person och ska också ges på något sätt i relation till verksamheten och kundrelationen.

Ett bättre konto än 5960 i fallet med biobiljetter och om representationsgåva är en del i relationen med kunden är nog "6073 Reklamgåvor, avdragsgill", som ju ligger nära din idé, som ju inte är helt fel alls faktiskt. Eftersom en biobiljett inte överstiger 180:- exl. moms per person, så kan man bokföra hela kostnaden där.

Eller så återanvänder man konto 6071, som du föreslog. Ju färre konton ju bättre kan jag tycka.

Men det är väl inte representation om man själv inte är med? Så uppfattade jag situationen här.

Under den förutsättningen, hade jag snarare satt ett antal biobiljetter som reklamgåva under konto 5960 "Varuprover, reklamgåvor, presentreklam, tävlingar" och lyft hela momsen (som är 6% vanligen).

Jag ville bara påminna om - ifall du (eller den som läser detta) inte tänkt på det - att momsen bara får lyftas till hälften på själva bilhyran. Den andra halvan av momsen läggs istället till kostnaden för bilhyran.

Det var inte med i din fråga, men jag fick göra om ett helt års bilhyror när jag missade detta, så fann det värt att nämna.

Jag har en större mängd numera avskrivna leverantörsskulder i ett handelsbolag, av vilka det mesta kommer från obetalda fakturor flera år tillbaka.
Om jag nu får veta att företaget ifråga gått i konkurs, avregistrerats eller om de meddelat att fakturan kan struntas i utan att de skickat en kreditfaktura, är det bästa att ändå motkontera detta året som om de skickat en sådan och alltså sänka kostnaderna och momsen för i år? Eller finns det bättre metoder för såpass gamla leverantörsskulder?

Följdfråga; hur bokför man andra skulder som avskrivs som lån till bolaget från t ex privatpersoner. Där kan jag ju inte motkontera mot checkräkningskontot, eftersom saldot blir fel då. Är det ett tillgångskonto jag ska välja? Tacksam för idéer.

Eftersom man ändå inte får dra av vissa utgifter man bokfört, blir då inte vinsten egentligen högre än vad bokföringsprogrammet man använder spottar ur sig? Och m a o blir underlag för exempelvis periodiseringsfonder större? Och Årets vinst blir större? Men för att det ska stämma måste man ju bokföra om ej avdragsgilla saldon till intäkter eller något som får motsvarande effekt. Eller?

Jag bokför åt ett handelsbolag för närvarande.

Men hur brukar man göra? Hur gör ni? Jag förstår att man kan vänta med detta till deklarationen, men ser inga komplikationer med att bokföra om. Ser ni?

stiligt!

Om man arbetat i ett annat land inom EU som svenskt företag och har haft utgifter som är betalda på plats i landet ifråga, hur bokför man då den VAT som man betalat ifall man kommer att begära tillbaks den från det andra landets skattemyndighet?
I slutändan så kommer ju de returnerade erlagda VAT-pengarna att sänka kostnaderna när de betalas ut, men eftersom det kan ta ett tag innan man får pengarna och man kanske inte får allt tillbaka, så kanske man kan bokföra momsen som en tillgång i väntan på detta?

Att använda konto 2645 känns inte helt korrekt, eftersom det väl är tänkt att vara för moms som aldrig utbetalas, en slags fiktiv moms. Eller har jag missat något?

Några förslag på hur man kan tänka?

Ja, det där låter ju väldigt rimligt. Tackar för svaret som jag av någon anledning missade förra månaden.

Konto 3740 används ju vanligen för öresavrundning t ex vid momsrapporter varje månad. Men när man senare stämmer av 3740, d v s nollar det inför nästa år el period, mot vilket konto kan man lämpligen motkontera på? Jag hittar inget uppenbart, så tänkte höra vad ni andra använder?

När en momsskuld flyttas från skattekontot till kronofogden för att inbetalning inte skett i tid, vad är kutymen, i detta fall gällande ett handelsbolag, att överflyttningen bokförs som? Jag har krediterat konto 2510 för skatteskulder, för att särskilja detta från andra momsskulder, i synnerhet för att minuset kommer från rättningar som berör tidigare års moms. Men vid närmare eftertanke kanske det inte är det lämpligaste? Skatter berörande handelsbolaget är ju inte samma sak som moms

Vad tycker ni om lösningen att helt enkelt upprätta en speciellt momsskuldkonto för den aktuella skulden och arbeta mot det? T ex konto 2655. Eller finns det mer vanligen använda konton?

Sedan när skulden betalas till kronofogden, så debiterar man givetvis skulden mot det skuldkonto som krediterades , men oftast har ju det tillkommit ränta enbart till kronofogden som inte syns på skattekontot. Kan den behandlas som kostnadsränta på skattekontot, d v s i aktuellt fall på konto 8423? Sedan finns det normalt en grundavgift som man betalar i samband med att skulden regleras. Vad bokför man den som? 6995 "restavgifter för skatter och sociala avgifter "verkar ju lämpligt. Vad tycker ni?