Ett forum om bokföring

Två frågor:

Fungerar verksamheten (butiken) bra?
Är den verksamheten i sig lönsam?
Finns det möjlighet att utveckla verksamheten mot större lönsamhet?

Anledningen till att jag ställer dessa frågor (hoppsan - det blev visst tre frågor!) är att ett affärssystem kan vara behjälpligt med kontroll och administration men inte med kärnverksamheten. Däremot måste det stödja processerna kring kärnverksamheten på bästa sätt. Valet av system, stöd från konsulter m.m. bör styras långsiktigt utifrån de krav verksamheten ställer. Vad är det som är riktigt jättebra i företaget? Är det också lönsamt? Utveckla det! Skaffa verktyg som stöder det! Beslut i olika valsituationer blir då oftast mycket enkla (eller i vart fall enklare) och problemen försvinner mer eller mindre av sig själv.

Jag skulle se det som en fördel om vi hade många engagerade forummedlemmar i den här tråden! Gärna med förslag när det gäller konsultföretag, affärssystem m.m. men ännu hellre tankar kring funktioner, krav som kan ställas etc. Och så måste du oliverk ta ditt ansvar och lägga ner din energi på behovsanalysen, kravspecifikationen m.m. Ja, det kanske var ett misstag att gå på ett visst program för att det hade ett bra kassa-interface eftersom behoven är mer omfattande än så, men det valet var en del i utvecklingen av det här företaget. Problemet ligger inte hos WinBAS, utan i hur och varför WinBAS valdes!

Momsen räknas som pålägg på nettot.
Exempel: 80 kr exkl moms + 25 % = 80 kr + 20 kr = 100 kr.
Nu ser du också att om man räknar på de 100 kronorna så är baklängesmomsen 20 %.
I ditt exempel.

1940 Bank debet 100 kr
2610 Moms kredit 20 kr
3xxx Försäljning kredit 80 kr

När det gäller momsen så fungerar du som statens (= vår) skatteindrivare  så det är aldrig dina pengar.

Det kan anses vara en kortfristig skuld - det kan vi nog vara överens om. Kontoklass 24 har rubriken "Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och leverantörer" så där skulle nog den här avräkningen passa in.

Så till undergrupp! Jag skulle föreslå konto 249x. Enligt det förslag som jag har i kontotabellen för 2009 så har man gjort följande underkonton:
1 = Avräkning spelarrangörer
2 = Växelskulder
9 = Andra övriga kortfristiga skulder

Om du inte använder underkontona för något annat ändamål så räcker det ju med 2490. I annat fall får du välja önskad slutsiffra  !

När det gäller ditt önskemål att kunna identifiera och stämma av kunder så kan det ju gälla två olika aspekter: 1) Reskontra - utestående skuld och 2) Omsättning per kund

Det blir mer en fråga om vad ditt affärssystem klarar av. Kan du - förutom ordinarie leverantörsreskontra - ha en enkel minireskontra på andra konton? Då har du löst reskontrafrågan. Kan du lägga till en kontospecifikation på intäktskontot - då har du omsättningen per kund i hamn. Eller kan du ha en mera komplett reskontra kopplat till skuldkontot där du också ser omsättningen? Då har du löst båda frågorna på en gång.

Kolla den här länken - jag tror att den besvarar de flesta funderingar som du och andra kan ha när det gäller den frågan.

http://www.bolagsverket.se/informationsmaterial/ab/829x.html

Om fastigheten ingår i en momspliktig verksamhet t.ex. ägd av ett industriföretag - all moms.

Om fastigheten hyrs ut som privatbostad (och som huvudregel alla hyresfastigheter) - ingen moms alls. Undantag garage och parkeringsplatser som inte ägs av kommunal verksamhet.

För att kunna lyfta momsen på kostnader i en hyresfastighet krävs att man registrerar sig för frivillig momsskyldighet för den del som hyrs ut till momspliktig verksamhet. Momsen som då är direkt hänförlig till den fastighetsdelen är helt avdragsgill. Moms som hänför sig till övriga fastighetsdelar är inte alls avdragsgill. Moms som både hör hit och dit får proportioneras enligt någon lämplig fördelningsgrund. Den fördelningsnyckeln skall vara "levande" så att man kontinuerligt omprövar fördelningen.

Hotell, vandrarhemsboende och camping är momspliktig.

FAR har ingen åsikt i frågan - det är Skatteverket och EG-rätten som sätter gränserna.

Styrelsen och eventuell verkställande direktör bär ansvaret.

Du kan naturligtvis bli ansvarig ifall du uppsåtligen och med brottsliga avsikter agerar bedrägligt. Eventuell okunskap och negativa konsekvenser av den leder i normalfallet inte till något straffansvar. Däremot kan det naturligtvis "fläcka ditt rykte" om du tagit på dig mer än du klarar av, men det är en annan fråga ...

Ska kolla lite mer innan jag svarar. Notera dock att "ulferik"-s svar gäller mobiltelefon med fast kostnad! Inga rörliga avgifter beroende av samtalsmängd och -längd. Åtminstone har jag förstått det så 

Det bör stå med rätt person som ägare. D.v.s. i det här fallet aktiebolaget. Om nu privatabonnemanget är billigare och du av det skälet väljer den lösningen så får du begära ersättning av bolaget för dina utlägg. Det är en annan lösning.

Jag förmodar att du menar "... fakturor av privatpersoner."

Den långa listan för vad som måste finnas med i en faktura finns i momslagstiftningen. När det gäller köp av privatpersoner gäller således inte de anvisningarna.

Lite synpunkter finner du i följande tråd: http://bokfoering.se/forum/index.php?topic=385.0

Ni har förmodligen en kombination av dokument; utbetalningen, fakturan (hur enkel den nu än är), frakthandling eller korrespondens; allt det är användbart som dokumentation och kan användas som verifikation. Eftersom ni inte begär återbetalning av någon mervärdeskatt torde det räcka att ni har dokumenterat utgiften, vad utgiften avser, tidpunkten för affärshändelsen och vem som är motparten.

Ulferik - Din slutsats är korrekt. Om man bedriver momspliktig verksamhet med avdragsrätt för momsen så blir beloppet 180 kr. I annat fall 180 kr + moms.

Mikael_B - angående

Citera"ej avdragsgill vin/sprit"

så förmodar jag att du bara använde ett uttryck som tidigare nyttjats i basplanen för att underlätta redovisningen då vin och sprit inte var avdragsgillt. Nu finns det ingen sådan nykterhetsregel. Det är 90 kr per person som gäller (eller 90 kr + moms om man inte har rätt att lyfta momsen) även om hela representationen intas i flytande form.

Sedan ska man nog vara medveten om att BAS och dess rekommendationer inte är någon lag. Det är en standard som man kan välja att följa slaviskt eller att anpassa till den egna verksamheten. Avvikelser mot standard kan dock få konsekvenser när man flyttar redovisningsdata till ett deklarationsprogram. I samband med deklarationen blir det lite kinkigare att följa Skatteverkets kodifiering av SRU. Separata konton för icke avdragsgilla kostnader kan också underlätta när deklarationen upprättas.

Om du går på ovanstående förslag skulle konteringen kunna bli:

6590 6596 Inköp externa tjänster 25 % EU - debet
2614 Beräknad utg moms på tjänsteförvärv från annat EU-land - kredit (eller 2615 om du väljer att kasta om det)
2641 Ingående moms - debet
2440 Leverantörsskulder - kredit

BAS Kontoplan har inget fullständigt upplägg när det gäller alla momsregler så man får anpassa och uppfinna själv. Konto 2614 t.ex. heter "Beräknad utgående moms på tjänsteförvärv från utlandet ..." Ifall du inte köper tjänster från länder utanför EU så skulle du ju kunna använda det kontot och t.ex. döpa det till "Beräknad utgående moms på tjänsteförvärv från annat EU-land" och så ange registeruppgifter i ditt system så att det kommer på rätt plats i skattedeklarationen (ruta 30 för full moms).

Noterar att du använder 2614 för inköpsmomsen; Enligt BAS 2009 har de avsatt konto 26x5 för varuinköp EU; Så mitt förslag 2614 kan du då bortse ifrån och själv välja det som passar. Undvik dock konto som slutar på xx18 eftersom de vanligtvis används för vilande moms.

Eftersom den ingående momsen inte särredovisas så finns det i.o.f.s. inget behov av uppdelning på 2644 eller liknande utan du kan använda det vanliga kontot (2640 eller 2641) för alla ingående momsar.

Däremot måste du också hålla reda på inköpssumman när det gäller tjänsterna. Den ska nämligen in på ruta 21. Somliga väljer att lägga upp speciella konton för alla sådana inköp. I ditt fall skulle kanske 6596 "Inköp externa tjänster 25 % EU" och 5916 "Annonsering 25 % EU" vara en lösning. Dessa konton ska då ligga upplagda så att saldona hamnar i momsdeklarationens ruta 21.

Andra löser det genom att köra en extra uppsättning debet- och kredittransaktioner på konton utanför affärsredovisningen (klass 0 eller klass 9) där man debiterar ett konto med registeruppgift kopplad till momsredovisningens ruta 21 och krediterar ett annat konto för att få rätt på debet och kredit. Kanske andra affärssystem har andra fiffiga lösningar.

Jag tänkte mig ju inte att under året hoppa fram och tillbaka mellan olika metoder. Däremot är det enligt min mening fullt möjligt att t.ex. besluta att f.o.m. den 1 maj går vi över till att löpande bokföra kund- och leverantörsfakturor. Per den 1 maj stämmer man av reskontrorna. Bokar upp kundfordringar och leverantörsskulder och så kör man. Ett sådant systemskifte behöver inte göras per datum för ett nytt räkenskapsår.

Dessutom - när vi nu talar om olika redovisningsmetoder när det gäller kund- och leverantörsfakturor - är det viktigt att inse att i ett aktiebolag är det otänkbart att inte bokföra reskontrorna löpande. I en obeståndssituation skulle det kunna innebära straffansvar för styrelsen.

Hej Cathis!

Några funderingar.

Det som ni skänker bort som gratisprover - finns det i ert ordinarie sortiment? Har ni i så fall redan bokfört inköpen på något 4xxx-konto? Har ni varulagerredovisning i ert affärssystem?

För ifall ni redan fått in dem i ert system via ordinarie inköp - och ni inte har varulagerredovisning - så behöver du ju faktiskt inte göra någonting alls! Den kostnaden "sugs upp" som en kostnad för sålda varor (Ingående lager + Inköp ./. Utgående lager). Att bokföra dessa prover på ett särskilt konto innebär att ni måste ha en rutin där uttaget av dessa prover "fångas upp". För att en sådan rutin ska bli vettig bör den vara så pass säker att alla proverna i stort sett utan undantag kommer med i hanteringen.

Om ni å andra sidan har ett fungerande lagerredovisningssystem kan det vara klokt att lägga konteringsregler på uttag från lager så att ni kan säkerställa och särskilja dels kostnad för sålda varor och dels kostnad för gratisprover. Då förhindrar ni också att eventuella inventeringsdifferenser slentrianmässig förklaras som "det är nog gratisproverna som spökar!"

Lycka till!

Tja "Mikael_B", du använder väldigt mycket ska i din kommentar. Det är aldrig fel att fortlöpande bokföra leverantörsskulder och kundfordringar! Åtminstone inte om man eftersträvar god kontroll av verksamheten. BFL 5 kap 2 § som du hänvisar till säger "... får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalningen sker."

Om du dessutom kollar "goldfish"-s ursprungliga fråga så finns ingen mervärdeskatt inblandad. Det finns därför ingen anledning att informera Skatteverket om att man väljer den ena eller andra metoden under löpande år. Termerna kontantmetoden och faktureringsmetoden används huvudsakligen i samband med frågor som rör redovisning av mervärdeskatt. Inte löpande bokföring.

Byte av metod - om det nu är aktuellt - kan göras när som helst under året.

Ifall verksamheten omfattades av momsreglerna så kom saken i ett annat läge. I en av mina kommentarer nämnde jag mervärdeskatten men det grundar sig mer på att jag ville ge en mer komplett bild av bokföring av transaktioner mot skattekontot.

Den som vill sköta redovisningen på ett sätt som bidrar till att man fortlöpande kan följa verksamhetens resultat och ställning på bästa sätt är bara att gratulera!