Ett forum om bokföring

Avdraget ska göras på bruttolönen före beräkningen av den preliminära skatten. Precis som vid sjukavdrag, tjänstledighet eller liknande.

Om vi först tar momsen på den första förhöjda leasingavgiften så är den avdragsgill när den är betald!

Principen bakom detta är att man får dra momsen på en kommande leverans av tjänst först när varan eller hela tjänsten är levererad. Detta påverkar också behandlingen av den månadsfakturerade leasingavgiften.

Vi tar ett exempel:

Nu i mars har jag fått leasingfakturan för april. Vi säger att jag är lite slarvig med betalningarna så den fakturan blir inte betald förrän i april. Jag får inte göra mitt momsavdrag i momsdeklarationen förrän i april! Hade jag betalad per den siste mars så hade jag kunnat göra avdraget redan i mars!

Samma princip gäller också momspliktiga hyror eller andra förskottsfaktureringar.

Omvänt behöver säljaren inte redovisa sin moms förrän denne antingen fått betald eller levererat hela varan/tjänsten.

Förlåt, mitt svar var kanske lite otydligt.

Ifall bilen ur momssynpunkt klassas som personbil så får du dra halva momsen.

Om den klassas som lastbil så får du dra hela momsen.

Jag skulle ta det som ett slags banktjänst. I så fall 6570 Bankkostnader.

Alternativt 6040 Kontokortsavgifter.

Glöm försäljningspriset. Ditt företag äger inte bilen utan ni hyr den från leasingföretaget.

Den första förhöjda hyran:

Först måste du ta ställning till om du får lyfta hela momsen eller inte. Kravet är att det är öppet flak (även om du har en kåpa på flaket). I annat fall får du bara lyfta halva momsen.

Beloppet du då får exklusive avdragsgill moms kan bokföras debet 1386 och 1720. Om det t.ex. är 36 månaders leasing så bokförs 12/36 x leasingavgiften på 1720 och resten på 1386.

I slutet av varje månad bokför du enligt 36-månadersalternativet i fortsättningen 1/36-del av den förutbetalda leasingen (observera - detta har ingenting med kommande leasingfakturor att göra):

Debet 5625 Lastbilskostnader, leasing
Kredit 1386 Förutbetalda leasingavgifter (under 24 månader) alternativt 1720 Förutbetalda leasingavgifter, kortfristig del (under de sista 12 månaderna).

Om du har 48 månaders leasing så byter du ut 36 mot 48 i ovanstående beräkningar.

"K" står för Kategori och är en indelning som används för att avgöra vilka kategoribaserade normer från Bokföringsnämnden som ska/kan användas för upprättande av bokslut, eventuell årsredovisning m.m.

Kategori 1: Företag som inte ska upprätta årsredovisning, det vill säga bland andra, enskilda näringsidkare, handelsbolag med endast fysiska personer som delägare samt ideella föreningar. Samtliga K 1 företag ska ha en omsättning som normalt understiger 3 mkr.

Kategori 2: Aktiebolag, ekonomiska föreningar med flera som utgör mindre företag, samt årsbokslutsföretag som inte kan eller vill tillhöra kategori 1.

Kategori 3: Årsredovisningsföretag som utgör större företag, samt företag som enligt kategori 1 och 2 som inte kan eller vill tillhöra dessa kategorier.

Kategori 4: Företag som är noterade eller som frivilligt valt att tillämpa IFRS reglerna (International Financial Reporting Standards).

Begreppet mindre/större företag avgörs fr.o.m. tiden efter 2010-10-31 enligt följande kriterier:
- Nettoomsättning  80 mkr
- Balansomslutning 40 mkr
- Antal årsabetare   50
Ett företag är större företag om man för vart och ett av de senaste två åren överskrider minst två av ovan angivna gränsvärden. Det ska vara samma gränsvärden som överskrids två år i rad. I annat fall är man ett mindre företag.

Om du med "förra året" menar "bokslutet för 2010" så gör du ingenting i bokföringen för det året.

Däremot ska du i förvaltningsberättelsen avseende bokslutet 2010 under rubriken "Förslag till vinstdisposition" ta upp hur mycket av villkorade aktieägartillskott som du föreslår ska återbetalas.

På årsstämman fattar aktieägaren/-na då beslut om denna fråga och därefter kan pengar återbetalas utan beskattningskonsekvenser.

Avskrivningarna minskar fastighetens värde. Så i resultaträkningsdelen har du en post som heter "Avskrivningar". I balansräkningsdelen så minskar du fastighetens värde med avskrivningsbeloppet.

Eller fastighetskostnad - konto 51xx. Eventuellt 5170 Reparation och underhåll av fastighet.

Observera att bokningen mellan kontona 2099 och 8999 görs på bokslutsåret.

Sedan bokar du ju inte bort föregående års förlust - du får ju ett nytt saldo på konto 2091 när du efter årsstämman bokar debet 2099 och kredit 2091. Den bokföringen gör du under innevarande år, företrädesvis på datumet för stämmoprotokollet.

På årets deklarationsblankett finns förmodligen en information om föregående års skattemässiga förlust.

När du gör årets deklaration så börjar du med årets vinst, justerar för skattekostnad, icke avdragsgilla kostnader och icke skattepliktiga intäkter, drar av den skattemässiga förlusten från föregående år - och då ska du få fram skatten.

Svaret hittar du i den andra tråden

För en enskild firma kan många som saknar redovisningsutbildning göra bokslut med hjälp av Skatteverkets instruktioner eller annan lämplig litteratur.

Men detta handlade om ett litet AB - och då ställs högre krav!

Bokföringsnämnden gav 2008 ut en skrift som innehåller BFNAR 2008:1 (s.k. K2-reglerna) med Lagregler och allmänna råd, Kommentarer och Exempel. Det är en liten bok i A4-format och innehåller nästan 270 sidor! K1-reglerna för en enskild firma är ett par häften med exempel och illustrationer.

Du har helt rätt! Utgiften blir en kostnad i rörelsen och sänker resultatet. I deklarationen måste jag då höja den skattepliktiga vinsten med mina bokförda icke avdragsgilla kostnader och därmed kommer skatten att debiteras med ett högre belopp.

Det finns en sak som man kan fundera över. Om jag har en enskild firma och går på en kurs - kan jag då få "personalkostnader" för mig själv? Nej, det går ju inte! För min del känns det då lite knepigt att bokföra egen utbildningskostnad på konto 7610. Var kan man då bokföra det? Tja, kanske 6590 Övriga externa tjänster. Eventuella resekostnader på 58xx-konton.

Har det någon betydelse att dela upp kostnaden? Nej, egentligen inte. Och om man gör det får man väl klura ut varför - och därmed får man nog också en idé om hur en eventuell uppdelning ska göras.

1) Bokföring av momsrapporten

Huruvida du ska bokföra den per den siste i momsperioden eller den första i efterföljande månad styrs av inställningarna i ditt redovisningsprogram. Man ska dock inte vänta tills man skickar iväg skattedeklarationen (tycker åtminstone inte jag ...)

2) Nollställning av ingående och utgående momskonton mot 2650 (eller 1650)

Stämmer!

3) Återbetalning av moms

Om pengarna förs över till firmans affärskonto så tycker jag att det är lämpligt att bokföra kredit 1650 och debet 1930/1940/2330 Likvidkonto. Ifall pengarna inte betalas ut utan "fastnar" på skattekontot för att täcka andra betalningar så bokför du kredit 1650 och debet 2012.

4) Eget kapital - skattekonto

Under löpande år använder de flesta konto 2011-2018. Det innebär att du bör nyttja 2012 för de skattekontotransaktioner som du bokför i din firma.

5) Bokföra - när?

Det är enligt min mening en bra princip att bokföra skattkontotransaktioner per det datum då de inträffar på skattekontot.

6) Betalning till skattekontot med egna medel

Behöver inte bokföras alls. Om du vill bokföra det så blir det ju 2018 kredit och 2012 debet ...