Ett forum om bokföring

Håller med, det är perioden som är det viktigaste och just det du säger om att du i bokföringsprogram enkelt kan sortera verifikat i datumordning har varit ett av mina starkaste argument att inte vara så noga med det kronologiska.

Ah, tack för researchen Ulferik.

Fast jag skulle nästan vilja tolka texten som att verifikaten bör ligga och bokföras i kronologisk ordning (i den ordning de blev "bokföringsbara"), men att de inte behöver ges sitt rätta datum i bokföringen, utan kan alla bokföras på en och samma dag i aktuell månad. (vad nu det ska vara bra för)

Har funderat lite över det där också. Vi som redovisningskonsulter får ju ofta en månads underlag i taget och inte alltid i datumordning. Tycker själv att så länge man håller allt i rätt månad och bokför allt på rätt datum, är det väl inte hela världen om vernrserien inte är i strikt kronologisk ordning inom en månad? M a o att man struntar i att sortera underlagen i datumordning inom månaden innan man bokför dem.

Fast jag har inte hittat nåt skrivet om detta. Tim eller nån annan - nån som vet om det finns ett lagrum eller nån rekommendation här?

/Micke

Det var AB:t (inte du) som fick F-skattsedeln och prelskattebeskedet, eller hur?

Jäpp, det har med AB:ts förväntade överskott att göra. Den vinst som AB:t i slutändan betalar 26,3% bolagsskatt på. Om du har årsmoms är momsen också inkluderad i prelskatten. SKV vill ju ha in skatten löpande under inkomståret, så baserat på din preldeklaration (eller lite intelligent gissande, om du inte skickat in någon preldeklaration) bestämmer de hur mycket du ska betala i månaden under inkomståret.

Om du tycker beloppet är felaktigt, kan du närsomhelst skicka in en preldeklaration med uppskattad vinst för inkomståret, så justeras din prelskatt. Mitt råd är att gissa lågt snarare än högt.

/Micke

Hmm, knepigt. Kan säga vad jag tycker, men jag kan inte säga vad en jurist eller expert på redovisningsavtal skulle säga.

Det är styrelsens ansvar att upprätta kontrollbalansräkning - inget snack om det. Sen kan man tycka att de borde uppdra till dig, som sköter bokföringen, att göra själva kontrollbalansräkningen. Vore lite konstigt annars.

Du har alltså inget ansvar gentemot myndigheter såvitt jag vet, annat än att sköta allt korrekt inom ramen för ditt uppdrag. Men man kan ju fråga sig hur långt ditt uppdrag sträcker sig. Dels beror det lite på vad ni avtalat om och dels lite praxis. Personligen anser jag att om du flera gånger påtalat kapitalbristen och inte får någon respons av styrelsen, så har du gjort så mycket du kunnat. Se bara till att ha dokumentation (t ex e-mail) på att du påtalat det, för att skydda dig själv.

Faktum är ju att du inte på eget bevåg kan upprätta en kontrollbalansräkning och skicka iväg till revisorn - styrelsen måste vara inblandad.

Nån som har något ytterligare att tillägga?

Tack för infon, Tim. Det är bra att det finns de som har råkoll på de här reglerna, för de flesta företagare har inte kunskaperna, tiden eller lusten att sätta sig in i dem. Så vad gör man? Jo, man frågar en kompetent redovisningskonsult som Tim eller t ex sin revisor. Det är inte fråga om att försöka skjuta över ansvaret på någon, bara att fråga någon som har bättre koll.

Dessutom blir det oftast en bedömningsfaktor inblandad, som i det här fallet. Dvs skiljer sig nyttjandetiden väsentligt från tidigare bedömning? Ibland finns inget rakt svar - företagaren kan ha sin åsikt, men i slutändan ska även revisorn godkänna det. Så varför inte fråga revisorn på en gång? Förmodligen kommer han/hon i det här fallet att säga "no way, José" och då är det ju liksom inte ens lönt att utreda saken (såvida man inte tror att revisorn har fel).

Tycker det känns pragmatiskt. Om man själv inte är säker på vad reglerna säger i ett visst fall (rätt normalt för företagaren) - hur ska man annars bära sig åt?

/Micke

Tyvärr, SIE-filer är såvitt jag vet endast för ren bokföringsdata, dvs kontoplaner, ingående/utgående saldon samt såklart rena verifikationer. Jag känner inte till något standardiserat format för tidredovisning och/eller löner. Kanske finns nånstans, men annars blir det nog att se till att programmen redan kan prata med varandra.

/micke

Fråga revisorn.

Visst, vi kan debattera och resonera fram och tillbaka här på forumet. Det är inte meningen att man ska avvika från en avskrivningsplan, men det är klart möjligt (såvitt jag vet). I vilket fall är det revisorn som ska godkänna det hela, så det är revisorn du behöver fråga, anser jag. Speciellt i det här fallet, eftersom ett av revisorns främsta syften är att förhindra att man "blåser upp" värdet på bolaget. Men om nånting är vettigt har revisorn heller ingen anledning att underkänna det.

/Micke

Ett kort och enkelt svar från mig, för en gångs skull.  Svaret är "inte alls".

Skattekontot ska inte bokföras i en enskild firma. Alla transaktioner som rör skattekontot, som trots allt måste bokföras, eftersom de rör annat i bokföringen (momsdeklaration, uppbörd etc), bokför man mot ett 20XX-konto. Men är det sånt som bara händer på skattekontot kan du skippa det.

/Micke

Vet inte om jag förstod ditt mail rätt, men visst är du med på att för kostnader som endast rör momspliktiga verksamheten får du dra all moms och vice versa (ingen moms) för den momsfria.

Gemensamma kostnader då. Antar att det är OK att beräkna fördelningsnyckeln månadsvis. Har själv bara gjort det årsvis eller (för fastigheter) när förhållandena ändras. I ditt fall skulle då 10% av momsen på gemensamma kostnader vara avdragsgill (10 tkr av 100 tkr). Hyran skulle hamna i debet med 19 600 kr på 50XX och 400 kr på 264X. Elen på samma sätt i debet med 2940 kr på 50XX och 60 kr på 264X.

Micke

Förlåt, debet 2012 menade jag förstås - har ändrat.

Jäpp, det blir samma sak. Hela räntan bokförs som ränteintäkt. Sedan bokförs ränteavdraget som eget uttag mot 2012 eller 2013.

Nu ska vi se om jag kommer ihåg detta rätt. Men är det inte så att man skiljer på skatterättsliga och civilrättsliga avskrivningsregler? (nu blir det lite lagspråk, men se sista stycket för en simpel modell)

Civilrättsligt handlar mycket om hur mycket du bör skriva av. Och det finns ett gäng modeller, där den enklaste är linjär avskr över fem år, dvs 20% om året. Egentligen börjar avskr den dag man köper prylen, men det är väl inget som hindrar att man skriver av mer första året. Civilrättsligt, alltså.

Skatterättsligt handlar mycket om hur mycket man får skriva av. Det finns det 2 regler: 30-regeln och 20-regeln. Enligt 30-regeln måste restvärdet efter avskrivningar vara minst 70% av restvärdet vid årets ingång plus anskaffningar. Max 30% avskr första året, alltså. Enligt 20-regeln kan man skriva av upp till 20% av anskaffningsvärdet varje år. Man kan varje år välja den regeln som passar bäst. Dessa regler påverkas aldrig av när på året man köper saken. Däremot justeras procentsatserna vid förkortat eller förlängt år.

Så hur gör man då? Personligen gillar jag enkla modeller, så jag kör oftast 20% avskrivning varje år oavsett anskaffningstidpunkt. Om man har ett behov av att få ned resultatet kan man kolla om de skatterättsliga reglerna tillåter en snabbare takt. Skillnaden blir då överavskrivning, men det är överkurs.

Så jag skulle hålla det enkelt och köra på Cordulas modell - 20% per år. Beklagar djupdykningen!

Micke   

Det blir rätt i slutändan som du föreslår. Fast ska man vara petig används inte 8910 i enskilda firmor. Vill du hålla koll på egna uttag för just skatter kan du använda 2012 Egna skatter istället för 2013. Så de flesta skulle nog göra debet 2012, kredit 1920.

Micke

Minimikraven för en kontoplan är en intressant fråga. Har inget rakt svar, men kan ju spekulera lite. Säg till om jag säger ngt tokigt.

Att samla egna ins/uttag på ett konto är helt ok. Tror faktiskt du måste bokföra lagret (eller åtminstone visa det i deklarationen), såvida det inte är av obetydligt värde, men det är helt ok att göra det en gång om året.

I slutet av året ska du ju producera en NE-blankett så ett tips är ju att bygga kontoplanen efter den blanketten. Som en akademisk fråga, får man ha en kontoplan med bara 2 resultatkonton - intäkter och kostnader - och sedan lösa uppdelningen för NE manuellt? Tja, jag tror inte lagen egentligen specar hur detaljerad en kontoplan måste vara, så jag antar att det vore ok. Sen vete fasen om du skulle få stående  ovationer av SKV vid en ev granskning.

Mitt tips skulle ändå vara att bygga kontoplanen efter NE-blanketten, men vet som sagt inte om det är ett krav.

Andra tankar?

/Micke

Ah, förlåt, ja de flesta bokföringsprogram har nån slags momskodning. I sin enklaste form (som t ex i SPCS) innebär det att varje bokföringskonto kan ha en momskod kopplad till sig. I SPCS är koden detsamma som rutan på skattedeklarationen dit beloppet i slutändan ska, dvs för 2614 i ditt fall bör den vara 30. Andra program kan hantera det annorlunda. Och om du bokför på papper, i Excel el dyl bör du bara se till att du lätta kan summera vilka belopp som ska i vilka rutor på skattedeklarationen.

Enligt BAS är standardkontot för omvänd moms vid inköp av tjänster från utlandet (EG eller utanför) 2614, medan kontot för inköp av varor från EG är 2615. Så enligt BAS bör du alltså använda 2615. Men som sagt, huvudsaken att det hamnar rätt i skattedeklarationen i slutändan.

Jag brukar använda 2645 för ingående moms vid omvänd moms. Det är också i enlighet med BAS.