Ett forum om bokföring

Du bör ha fått nånting från Skatteverket som förklarar vad det är.

Det låter som att en justering av din slutliga skatt har gjorts. Svårt att säga varför och för vilket år.

Kolla med SKV i värsta fall.

/Micke

I moderbolaget:
Debet 1310 Andelar i koncernföretag
Kredit 1930 Bankkonto (om det var därifrån du betalade)

I dotterbolaget:
Debet 1930 Bankkonto
Kredit 2081 Aktiekapital

/Micke

1) Ruta 48 finns på skattedeklarationen, som lämnas månads- eller kvartalsvis. Den blankett du nämner är den som bifogas inkomstdeklarationen när du har årsmoms. Då för man in ingående momsen direkt på blankett INK1/INK2 istället. Och då heter den inte 48 längre. :-)

2) Det beror lite på vilka momskoder du har på dina konton. Momskoden på 2614 bör vara 30 (dvs ruta 30 på skattedekl). Vissa använder ett separat konto för ingående moms vid omvänd moms, antagligen av avstämningsskäl. Men det går lika bra att använda 2640. Annars ser det bra ut.

/Micke

Reglerna är benhårda vad gäller moms: står momsen inte angiven på underlaget får man inte heller dra momsen, tyvärr. Då blir hela beloppet en kostnad.

Fast just SL-månadskort ska man nog vara försiktig med. SKV har sagt att månadskort aldrig är avdragsgilla, eftersom det är för svårt att separera privat från företagsanvändning. Och är det AB blir det väl istället förmån på det.

Anledningen att det inte står nån moms när man köper från ombud gissar jag är att de inte säljer korten själva, utan bara så att säga förmedlar försäljningen åt SL. Men det är bara min gissning.

/Micke

Ta nu inte Tims idé om min proffsstatus på alltför stort allvar

Att multiplicera med 1,6 som en genväg för att lägga på 60% var nåt man plockade upp i typ högstadiet eller nåt, men det är nog mycket lättare att inte glömma sånt när man pysslar med siffror hela dagarna.

Så no worries och lycka till med FEK:en.

/Micke 

He he, är det många som lägger ut sina skoluppgifter här på forumet? Sånt hade vi inte på min tid! :-)

Eh, bör väl bli (200 + 50) * 1,6 * 1,25 = 500 kr, eller hur? Förutsatt att definitionen på pålägg är den "strikta" (som jag lärde mig). Vissa detaljhandelsbranscher t ex använder ett utpris inkl moms på 2,5 * inpriset exkl moms. Dvs man lägger in momsen i påslaget. Helgerån, tycker jag. :-)

/Micke

Antar att du bokfört kostnaden på typ 5410 vid inköp, inte som inventarie (1220). Det allra enklaste är ju att bara sätta försäljningen på 3051 Försäljning varor, även om det inte är din "normala" försäljning det gäller. Det finns ett konto som heter 3973 Vinst vid avyttring av maskiner/inventarier, men det används normalt för inventarier från balansräkningen. Vet alltså inte vad som är 100% korrekt, men jag hade nog själv kört 3051. Då får man momsen rätt också. Bottom line blir ju samma hursomhelst, så huruvida det är 100% korrekt eller inte blir mest en akademisk fråga, tycker jag.

Moms ja. Moms lägger du på som vid vilken försäljning som helst. Inom Sverige spelar det ingen roll om du säljer till privatperson eller företag. Utom Sverige blir det samma hantering som vid annan försäljning, dvs ingen moms vid export eller till företag inom EU (om du får deras VAT-nr). Moms vid privatpersoner inom EU. Och ett annat försäljningskonto, oftast.

/Micke

Absolut, att ha endast två intäktskonton och slippa alla extra kostnadskonton i resultatrapporten är ju värdefullt bara det. Och som du säger, om den mesta försäljningen sker medelst fakturering kan man nog automatisera det mesta. Inte för företag med kontantmetoden då, men då är det ju ofta rätt lite att bokföra också.

Var ett tag på väg att bygga vårt eget bokföringssystem och då hade jag nog löst det på annat sätt, t ex med en momskod som fästs till en transaktion, liknande resultatenheter eller projekt. Och då att momskoden automatiskt föreslås till t ex 05 på konto 3041, om det nu är det vanligaste för företaget i fråga, så får man ändra om det rör sig om annan omsättning. Men jag har väl inte slutfört den designen riktigt - fortfarande på ritbordet. :-)

Tack för svar iaf - var bara nyfiken på om du hade en patentlösning där. :-)

/Micke

Lagtexter tenderar att göra mig väldigt uttråkad, så jag läser dem endast i nödfall. :-)

Men om jag försöker tyda texten du bifogade, skulle jag säga att det är en slags disclaimer som säger ungefär "Förutom vad vi här har sagt ingår i god redovisningssed, kan man även inkludera det som faktiskt görs i verkligheten." Jag tolkar det som att om tillräckligt många seriösa bokföringsskyldiga gör på ett visst sätt, kan man anse att det är god redovisningssed. Vilken härligt luddig bestämmelse. :-)

Nån som har en annan idé?

/Micke

Finurlig metod, Tim. Ska nog testa den.

En fråga bara - du säger att för "vanlig" försäljning bör man ha vanliga 3-konton med rätt momskod. T ex ett konsultföretag borde ha ett 3041 med momskod 05 för sin normala försäljning inom Sverige. Det köper jag.

Men innebär det då att man skapar ytterligare ett 3-konto utan momskod för "övrig" försäljning? Och med detta 3-konto använder man då lämpligt 9-konto för att få med momskoderna?

Det vore ju skönt att bara ha ett enda intäktskonto i RR - som du påpekar har ju företagaren sällan behov av att se svensk och utlandsomsättning uppdelat.

Alternativet är att inte ha något 3-konto med momskod, utan endast ett 3-konto utan momskod, och sedan använda 9-konton för all försäljning, även 9005 inom Sverige. Blir en hel del extrabokningar bara, speciellt för företag med många små försäljningsbelopp.

Nån idé på hur man gör detta bäst? Kanske inte finns någon perfekt lösning?

/Micke

Jäpp, det låter mycket riktigt som att du har ett upparbetat resultat under året på 100 tkr. Ditt egna kapital är alltså egentligen 100 tkr + 100 tkr - det är bara det att de sista 100 tkr kommer att bokas på eget kapital i slutet av året.

Så boka uttaget mot eget uttag, finns egentligen inget annat sätt att göra det. Egna kapitalet kommer tillfälligt att se ut att vara negativt, men i slutet av året kommer sedan det upparbetade resultatet att bokas mot eget kapital och om allt gjorts rätt och bolaget tömts, kommer egna kapitalet (och hela BR) att nollas i och med det.

/Micke

Eh, jag förstår inte riktigt frågan. Är det en skoluppgift? Vad är det meningen att du ska göra - göra bokslutsbokningen? Vilket räkenskapsår gör du bokslut för?

Om bokslutet gäller 31 dec 2009, bör kontot för skatteskuld normalt innehålla:
*Betald prelskatt för INK 2008 (debet)
*Total skatt för INK 2008 (kredit)
*Betald prelskatt för INK 2009 (debet), 11 inbetalningar t o m dec 2009
*Uträknad total skatt för 2009 (kredit), enl uträkning i bokslutet

Om man inte har betalat nån prelskatt eller inte har nån skattekostnad pga minusresultat el dyl, blir det såklart inga belopp. Har man redan betalat in prelskatten för t ex 2008 finns såklart de beloppen inte med heller.

Hoppas det hjälper något.

/Micke

2010 Eget kapital är helt korrekt och det är även 2018 Egen insättning. :-) Kontoplanen är uppbyggd så att du kan vara så specifik som du önskar, t ex antingen bokföra alla eget kapital-transaktioner mot 2010 eller dela upp dem på 2010, 2012, 2013, 2018 och 2019. Efter tycke och smak alltså.

Eget kapital ligger på "skuldsidan" av balansräkningen (du kan se det som företagets skuld till ägaren) och liksom för skulder ökar eget kapital på kreditsidan, vilket blir minus i BR.

M a o hamnar en egen insättning i kredit på eget kapital och står som minus i BR. Minusbelopp på EK i BR innebär alltså positivt EK som du kan ta ut.

Micke

Du har nog förstått rätt. Det är fullt möjligt att få negativt eget kapital i ett HB. Så det blir som eget uttag du bokför det.

Fast BR måste ju fortfarande balansera, så om eget kapital är negativt måste det ju finnas något som väger upp, t ex en skuld på 100 tkr, ett upparbetat resultat på 100 tkr el dyl. Har du nåt sånt i BR?

Vad hände förresten i inkråmsaffären - köpte ni inkråmet för bokförda värden eller uppstod det en vinst där?

Micke

Det är två saker du är inne på här: hur man kan använda aktiekapitalet och vikten av att hålla sitt egna kapital intakt.

Du kan använda aktiekapitalet i verksamheten - det behöver inte ligga oanvänt på kontot. Du kan inte ta ut aktiekapitalet och ersätta med något annat. Däremot kan du ju använda pengarna till att t ex köpa inventarier eller lagervaror, som går in i balansräkningen istället för pengarna och effekten blir densamma.

Det där med avskrivningar (och andra kostnader) då? Jo, för att man ska slippa personligt ansvar i ett AB (personligt ansvar i händelse av konkurs, alltså) måste man behålla aktiekapitalet intakt. Man tittar på det totala egna kapitalet, dvs summan av aktiekapitalet, plus ev tillskott, plus summan av alla vinster och förluster (även under innevarande år) minus ev aktieutdelningar. Detta belopp måste alltid vara minst halva aktiekapitalet, dvs 25 tkr i ert fall. Om det understiger halva aktiekapitalet måste man upprätta en kontrollbalansräkning etc, vilket är ett kapital för sig. Enklast att undvika det.

Så första året gäller att 50 tkr plus/minus det upparbetade resultatet alltid måste vara minst 25 tkr. I det upparbetade resultatet ingår t ex avskrivningar på inventarier samt övriga kostnader (och såklart intäkter) som ni skaffat er. Så svaret är ja, om ni inte har några intäkter eller skjuter till mer kapital, kommer kapitalet regelbundet blir mindre i och med avskrivningar och andra kostnader.

Klart som korvspad? :-) Det var en liten crash course i företagsekonomi, det här.

/Micke